Man borde varit modebloggare
Haha, man borde ha varit modebloggare istället. Då får man ju massa saker hemskickat av företag.
Kan ni tänka er vad dom skulle skicka till en anorektiker? Typ viktminskningspiller, kokain, frukt kanske? Hey, kanske ett löpband? Haha.
hahahahaha....!!!
Va!? När hände det?? Nyligen?
"Va!? När hände det?? Nyligen?"
Lol. :P
Nä jag kan inte heller det.. men ja ska polisanmäla det. Fyfan för sånna människor!!
HAHAHA! Åh, roligast idag.
Sv: Tufft av dig att skriva som du gör. You go girl!
Går du någon behandling nu? Eller är du helt själv? Kram
SV :Fan vad trist :/ Själv så tror jag att man aldrig kan bli riktigt lycklig förrän döden, det låter hemskt men det är det jag tror
Jag väger 54-53 kg och är 161 cm, det är alldeles för mycket kg för min längd!
men usch vad hemskt:P
Inte så troligt att dom skulle skicka sånt till en anorektiker. Snarare fet mat och viktökningspiller och andra viktöknings hjälpmedel.
haha skönt inlägg ;)
jag är 165.5 du då?
Jo det blir ju nästan så eftersom jag äter mellan 0-500/600 kcal/dag och kroppen ställer in sig på svält under 600. Och när jag tränar har jag ett mål att MINST bränna 500, och sen bränner man ju på dagen (vardagsmotion, trappor, nattövningar osv)
Hur går det för dig?
(hur går det för dig, jag menar inte hur du äter och tränar, utan: hur går det för dig på din väg mot att bli frisk!)
haha, du har humor tjejen ;)
Okej, hur mycket väger du? (om du vill säga)
Min första (!) målvikt är 45, sen tills jag ser skillnad i spegeln. Men mitt absoluta stopp är 39, inte under det.
Och spegeln lär väl aldrig visa skillnad..
hejsan, jag har en fråga som jag hoppas du kan svara på. det är såhär att en av mina bästa kompisar har anorexia och hon blir bara sämre och sämre.. jag känner mig helt hjälplös och vill göra något, bara vad som helst. Så till frågan, vad kan jag göra för att hon ska må bättre eller iaf inte tänka på hur hon mår för ett litet tag?
Sofia: en doktor svarar på vad som gör att man får en ÄS - http://myanalife.blogg.se/2008/october/varfor-far-man-en-atstorning.html
Jag spånar lite på vad man säger för något/hur man stoppar en ÄS - http://myanalife.blogg.se/2008/august/hur-man-stoppar-nagon-fran-att-bli-anorektike.html
Jag tänker inte kritisera dig för jag vet vad det är du går igenom. Jag hade anorexi i flera år och blev inlagd på klinik och hela köret. Gravt underviktig, kunde varken gå eller något. Nåja, skitsamma. Vad jag vill göra är att upplysa från min egen och flera andra föredetta anorektikers sida: det är inte värt det, tro mig. du sliter sönder hela din kropp, det tär på din hjärna, det förstör dina organ och det gör dig helt emotionellt galen. Visst kan du relatera till bilden av att du är aslycklig och sedan skitolycklig från stund till stund? Att du ena minuten känner dig som en jävla superhjälte och att du vill dö vid nästa? Det där som känns fint handlar inte om hur smal man lyckats bli, även om du, precis som vi då, trodde att så var fallet. Det är en jävla helvetesspiral och det tog mig 11 år att tilfriskna helt. De jag känner som fortfarande är anoreiktiker har organfel och har ett humör som är... ja, de kan inte hålla sig stabila någonstans. men jag antar att du inte har en blödande tarm ÄNNU, jag antar att du inte värker i hela kroppen ÄNNU, jag antar att du inte tappar hår ÄNNU och att din hud inte börjat fjälla ÄNNU. Well, vi gjorde det för länge. Organfel, tarmfel, extrabehåring överallt och hud som aldrig drar ihop sig. Dra dig ur så länge du fortfarande kan, ett råd från en föredetta anorektiker till en nuvarande. Om du vill veta mer så får du gärna kontakta mig på [email protected] och jag kommer INTE vara fördömmande, jag kommer bara dela med mig av min tid då, efter och hur det var att tillfriskna, och vad som fick mig att göra det.
Because, well, you're killing yourself. Och det är inte till någon nytta. Även om du tycker att alla andra verkar feta och äckliga och du inte vill dit. Tro mig, från en föredetta anorektiker, att det är hjärnspöken.
Äsch, vem vill ha massa grejer hemskickade av reklamkåta företag. Bättre att skriva om livet som det verkligen är.
Som tröst kan jag annars skicka ett brev fullt med luft till dig. ;) (Jag antar att man får skämta lite, eftersom du gör det själv. I annat fall ber jag om ursäkt. Humor för mig är ett sätt att klara livet.)
Hej! så du går inte på någon behandling alls nu? Vill du inte bli frisk?
Jo jag har tre döttrar och det är den yngsta som är sjuk i anorexi hon är 16 år och mina två andra döttrar är 19 och 20 år. Såg i ett annat inlägg här att du hade väldigt låt blodtryck, går du inte i någon behandling? Ta hand om dig.Kram!
du hade ju ingen känsla för stil och mode ; )
Haha, jag gillar din humor. ^^ Hade för övrigt inte sagt nej till vissa av sakerna du spekulerar om! >_<
Du har ju humorn i behåll i alla fall... :.) Bara att du bloggar om det måste ju vara ett steg på vägen. Utifrån vad jag har läst så verkar du vara en förståndig person och den ultimata kicken är att ta över det som har makt över dig. var strategisk, slå till tidigt, redan i första ronden. knock out.
vet hur det känns när man straffar kroppen... för att den är det enda man kan rå på. men det är inte där problemet ligger, eller hur?