Älskade, hatade, Boyfriend
Det finns två saker jag bryr mig om här i världen. Det ena är min Boyfriend. Och det andra är mina hästar.
Boyfriend och jag bråkar hela tiden.
Mina hästar kommer kanske (vaddå kanske? Dom KOMMER) att säljas.
Det känns som att mitt liv håller på att gå i bitar och jag är för svag för att orka hålla ihop det. Jag har varit helt apatisk hela dagen, bara suttit och stirrat in i väggen och legat och gråtit i Boyfriends säng. Till slut tröttnade Boyfriend och blev arg och skrek åt mig, och skjutsade hem mig för att han var så uttråkad.
<3
vi kan ses i veckan och hänga?
jag kan närsomhelst..
puss<3
Men Anna, vännen!
Inte ska det behöva vara så här! Vart tog all tilltro på livet vägen?
keep it up girl! <3
tack så jävla mycket för din blogg. du har fått mig att fatta att även om jag hatar fettet jag ser i spegeln blir det värre om jag slutar äta. jag tänker inte få anorexi.
fy f*n va ja lider med dig! Finns det inget alternativ till att sälja?!
Skriver detsamma som ''tack''
Förstår nu.
Din blogg hjälper även dem utan anorexi!
Tack för din underbara blogg , att du fått mig förstå att det är inte fel att ha lite fett, för det finns värre saker!
Kämpa på, hoppas du mår bättre snart och allt ordnar sig!
om du känner att du inte kan kämpa för dig själv just nu... så kan du kämpa för hästarna och för att kunna ha dom kvar. Jag hade aldrig överlevt om jag inte haft hästarna, dom har räddat mitt liv så många gånger. Även om anorexin flåsar mig i nacken, så blåser deras mjuka mular bort mycket ångest. Och när man håller på att frysa ihjäl så kan man fyllas av värme när en mjuk gnäggning möter en i stalldörren. Ge inte upp... för allt i världen GE INTE UPP. Stor styrkekram!
Jag är orolig över att du och din pojkvän inte riktigt möter varandra halvvägs. Typ att han inte visar det han känner och låter sin frustration tar över, och att du inte ser de små sakerna eller endast bara antar att han blir uttråkad..
Jag menar inte att är så, men det kanske är ett par saker att tänka på :) god knows att jag och min kille hade ett rent helvete i ungefär 1 år - jag kände inte att han förstod mig och min situation (hade inte en ätstörning utan en massa annat) och jag kände aldrig att hans ord tröstade mig - de få orden han sa.
Idag har vi lärt oss att vi är olika, att jag är den personen som behöver höra att allt kommer att bli bra, att jag mår skit om jag blir "bortkastad" en enda gång och att mitt huvud inte kommer vila en sekund förrän allt är solsken och blommor - vilket det egentligen aldrig är då man mår dåligt psykiskt. Sen har jag insett att även om det är jag som mår dåligt så handlar inte vårat förhållande om mig, utan om oss. Hans ord är hans sätt att försöka visa att han älskar mig, och om jag känner att de inte funkar så är det inte hans fel, för han gör ändå det han kan.
Han har nu förstått det, och det är ungefär 5 år sedan vi lärde känna varandra..
Jag antar att jag vill säga att ge aldrig upp, och försök se längre fram!
Kämpa på! Ha tilltro till dig själv. Lättare sagt än gjort, men kan man så vill man. Vad du än gör, sluta inte tro och kämpa!
Varför ska hästarna säljas? Kan du inte visa någon bild å lite info om dem... Vore kul å se dina ögonstenar. kram M
han verkar inte riktigt förstå dig...
Han skulle behöva prata med någon som kunde berätta för honom (typ din psykolog/kurator eller någon som kan dig/din situation).
Så han fattar hur det ligger till och vad han bör förstå och att han inte kanske ska bete sig så som han gör...Det tror jag iaf..
Håll ut!!
Kram tjejen!
idiot.. du väljer om detta så kallade liv ska få sabba det "lilla" du har.
usch så jobbigt... hoppas ni blir sams snart
Hej sweetie! Allt började med att jag (ja, eller mamma) äntligen sa att jag ville byta behandlare, vilket ledde till möte med Bo-Göran som bestämde huxflux att jag skulle bli det (enligt honom pga att jag inte följde matschemat). Trodde först att jag skulle få vara med och bestämma med så blev det inte, sen trodde jag att jag skulle kunna sova hemma som du gjorde men det får jag inte heller nu, bara någon gång i veckan :/ Men ska få flytta ner på hotellet så fort det finns plats, blir nog ganska snart.
Hur är det med dig? Vi saknar dig här, hoppas att du känner att du orkar komma tillbaka snart. Worry about you, även om jag vet att du överlever ändå. <3
Hej, vet inte riktigt hur jag hamnade här men hej! Jag har precis sålt mina hästar. Har haft dem i 11 resp. 9år. Helt underbara är dem. Dagen jag sålde som var jättejobbig. Men jag har varit och hälsat på dem hos den nya ägaren och dem mår bra. När du säljer dina hästar kommer de också få det bra! Bara den nya ägaren och hemmet är viktigare än pengarna!