Anorexi och cancer
Jag menar inte på något sätt att trycka ner på cancer eller att förminska den sjukdomen - tro mig, jag har närstående som har dött i cancer jag med, det är en fruktansvärd sjukdom.
Det jag menar är att det finns ETT botemedel mot cancer. Det FINNS en hjälp. Sedan om den hjälper eller inte, det är ju en annan sak, men det FINNS i alla fall något som KAN hjälpa.
Anorexi har inget universal - hjälpemedel. Vissa av er säger att maten är medicinen - jovisst är det så, men å andra sidan, ifall jag äter för mycket för snabbt så kan jag chocka kroppen så mycket att jag dör.
Det är inte bara att trycka i sig fem feta hamburgare och sen är jag frisk igen. Jag skulle kanske dö av det.
Snälla rara, sluta jämföra anorexi med cancer! Det är två helt olika sjukdomar som spelar i två helt olika divisioner! Det finns dessutom flera olika mediciner/behandlingsalternativ att PROVA mot cancer men INGET AV DEM kan man i förväg säga att det KOMMER ATT bota cancern! Du behöver skaffa dig lite koll, eller insikt kallas det väl. Du är inte redo att bli frisk från anorexin, det är därför du jämför anorexi med cancer med andemeningen att "cancer kan man iaf bli frisk från".
Det finns botemedel mot anorexi också, flera olika! Det FINNS något (flera) som KAN hjälpa (för att skriva på ditt sätt).
Sen är det ingen som menar att du ska trycka i dig fem feta hambugare och sedan vara frisk. Det handlar om att lära sig sunt förnuft med att äta och att acceptera sina känslor, inte trycka undan dem genom att kontrollera sitt matintag till något obefintligt.
Och sedan kommer du, rent krasst, att dö av att inte äta. (Syftar på det sista du skriver).
Anonym: Alltså, du fattar ju inte ALLS vad jag menar. Mot cancer finns det MEDICIN. Mot anorexi FINNS ingen medicin, det är MITT HUVUD som avgör om jag blir frisk eller inte.
Anorexi = en PSYKISK SJUKDOM som bara löser sig av att JAG blir frisk i mitt huvud.
Cancer = en SJUKDOM som drabbar KROPPEN, som löser sig av MEDICINER.
Förstår du nu, eller ska vi träffas så att jag kan bokstavera det för din tröga hjärna?
Du är nyckeln till att bli frisk, bara DU!
det är botemedlet. Det handlar om att göra ett val, inget annat.
jag håller med dig, liksom, det finns medicin mot cancer men bara man själv avgör om man vill bli frisk eller inte från anorexi. jag känner en med cancer- hon är 19 år, har fått rätt behandling och medicin (chemo, allt sånt) och nu är hon på god väg till att bli frisk...
men med alla ätstörnignar är det bara man själv som kan välja om man vill bli frisk eller inte.
och som du säger-- äter man för mycket på en gång kan man dö av det. jag har sett videos på youtube med personer som dött av ÄS, vissa dog av att de ätit för mycket på en gång...
vissa tror att det bara ät att gå och äta och tada, man är frisk från ätstörningarna ...
omd et ändå fanns nått botemededl som hjälpte.. anti-depressiva funkar ju itne sådär megabra-- itne på mig ialf.
oj det vart långt och utdraget men ialf; jag gillar din blogg!! (även om jag är pro-ana är det inspirerade att läsa bloggar om dom som kämpar emot skiten även om det itne går sådär megabra alltid).
sköt om dig!! kram
Jag fattar syftet av era båda versioner men bara för att man i vissa fall kan bota cancer med mediciner så betyder inte det att man inte kan bota psykiska sjukdomar med medicin. Självklart så hanterar man alla sjukdomar olika och när det kommer till psykiska sjukdomar så är det mycket upp till en själv att försöka bli frisk men personen i fråga kan ju behöva mediciner för att ens orka med egen styrka/kraft/självvilja att bli frisk. Det är inte så jävla självklart att man klarar av helt och håller utan hjälp och mediciner att bli frisk från psykiska sjukdomar? Det sitter i huvudet, jag vet och du vet det men du får det hela att låta som att din anorexi är det tuffaste man kan gå igenom och det betvivlar jag inte men psyksjukdomar innebär mer än din sjuka anorexi. Sluta och tyck så synd om dig själv och GÖR NÅGOT ÅT SAKEN! Du säger att du sökt hjälp osv men jag tror inte ett skit på att du VERKLIGEN VILL BLI FRISK. Utan din anorexi är du nobody och det är ju det som din blogg är baserad på.
jag förstår exakt vad du menar när du gemför med canser, när jag gick på dagbehandling på stockholms centrum för ätstörningar för några månader sen gemförde dem anorexi med canser nästan jämt.
Vet inte riktigt varför men kan ha att göra med att canser också bara är nått man har otur med att få geonom gener och sånt samma sak gäller anorexi, det är ingenting man väljer, har man bara den oturen att drabbas så har man precis som canser. Bara det att Canser är fysiskt och anorexi psykiskt, är väll därför folk har så svårt att förstå, detär så mycket svårare för folk att se hur man har det innombords medans det är så lätt att bara se på någon som är sjuk fysiskt.
sorry för den långa komentaren xD
Men jag önskar dig ALL lycka i världen!
Många kramar
Caroline
Är det nån mer än jag som stör sig på folk som inte kan stava?...Lär ni er inget i skolan nuförtiden?(onödigt inlägg, jag vet).
förstår vad du menar och vill ha fram, men stör mig och tar fortfarande illa upp, över att du skrriver att cancer är fysiskt och att äs är psykiskt, om du hade haft bättre insikt i cancer ( du skriver att du haft en närstående som dött i cancer, men du verkar ändå inte särskillt närstående om du inte har kommit till den insikten ) att även om cancer sätter sig ikroppen, och äs i hjärnan ifrån början, så blir båda sjukdomarna både och, äs fysiskt pga alla biverkningar och påföljder, och cancer psykiskt, mer än något annat. Och igen, mot all cancer finns ingen medicin, och om det är bromsmedicin du syftar på, eftersom du fortfarande hävdar att det finns medicin, så hur psykiskt tror du det blir om du får beskedet att du ska dö inom ett år, det går att bromsa tiden med någon månad, men du kommer att bli som ett kolli av medicinerna - tycker du fortfarande att det är mest fysiskt? Då vet du inte vad du pratar om.
IGEN - menar inte att klanka ner på dig, och tycker om din blogg och allt, men att jämföra dessa två sjudomar tycker jag är fruktansvärt fel och okänsligt. Kram
Jag läser ofta din blogg, jag både ogillar och gillar den.
Du är klok som skriver om hur svårbehandlad anorexi är. Att psykiska sjukdommar i allmänhet ses som något man "väljer" gör mig illamående. Ingen vill vara sjuk, de som tror att de vill det är sjuka. Psykiska sjukdommar är farliga och läskigt svårbehandlade, vi vet så lite om hjärnan och forskningen kring "fysiska" sjukdommar dominerar. Att dela upp sjukdommar i fysiska och psykiska sjukdommar tycker jag egentligen inte om då alla sjukdommar har med kroppen och det fysiska att göra. Du är sjuk, det vet du om och det krävs för att bli frisk.
Jag ser dig som en person som lyckas med det mesta du tar dig för därför tvivlar jag inte en sekund på att du kommer att bli frisk och kunna göra allt som du brinner för. Du är bra!
men det GÅR ATT BLI FRISK FRÅN ANOREXIA det finns så många sjukdommar där det inte finns NÅGON HJÄLP ALLS. JAg lider av något som inte går att kontrollera och det finns inget som kan ta bort min sjukdom!
Jag vill bara säga att du ska fortsätta kämpa! Du är jätte duktig som verkligen bestämt dig för att bli frisk. Det finns inget annat sätt att bli frisk än att bestämma sig själv för att bli det. Det är verkligen världens jävla helvete, men det blir lättare och lättare och när man kommer ur det.. känns det bara så overkligt att det ens hänt. Jag hörde att du gått på mando, har också gått där. De hjälpte mig verkligen! Jag kom ur det på EN sommar. Jag är så jävla stolt över mig själv. Jag är känd som den snabba där haha. Ville bara säga att du är så stark, och lycka till! Du kommer klara det här.
Hur mycket man än vill bli frisk från cancer så kanske det inte går i alla fall och om man verkligen vill och kämpar för att bli frisk från anorexi kommer man att bli det för det sitter i huvudet. Det är därför det är så svårt att jämföra de två sjukdomarna för det är två helt olika sjukdomar.
Jag tror inte heller att medicinen mot anorexi endast är mat, utan det handlar mycket om att tro på sig själv. Genom att tro på sig själv kommer man långt, när det gäller allt.
Anorexi, hetsätning, alkoholism och liknande tillstånd är inte medicinska sjukdomar (som tex cancer) där man kan blir frisk utan att själv vilja det. Någon annan kan tvinga en att behandlas för cancer, och när sjukdomen är borta kan den inte komma tillbaka på ren vilja.
De förstnämnda är psykiska sjukdomar (med fysiska konsekvenser) som botas genom pyskisk vård. Den sjuke måste VILJA bli frisk för att behandlingen ska hjälpa. De fysiska konsekvenseran kan elimineras (tvinga i någon näring och denna går upp i vikt och slutar tappa hår) men så fort behandlingen avbryts blossar sjukdomen upp igen.
Därför tycker iaf jag att det är en skillnad mellan "riktiga" sjukdomar och pyskiska beroendetillstånd där man måste göra aktiva val för att bli frisk, precis som man gjorde aktiva (men dock inte alltid frivilliga) val för att bli sjuk.
många cancersjukdomar finns INTE ALLS NÅGON "BOTEMEDEL" PÅ. läst på för fan
Hej!
Men skriv inte så hårda bokstaverande ord med stora versaler. Det är ju en sån del som triggar en anorektiker i negativ mening.
Så klart det finns mediciner för det ena o en för det andra. Men jag lider själv av anorexi och har haft tumörer i omgångar. Jag har haft tur! Mina tumörer gick att bota, men anorexin är värre.
Det finns antidepr. tabletter o sånt att äta men man vill ju helst att man fungerar utan sådant.
Jag vet hur jag själv fungerar när någon anser att "det bara är att bli frisk, sätt igång o ät".Så enkelt är det inte.
Men det viktiga är att stötta en anorekter/ätstörd likaväl som man stöttar en cancersjuk.
Det är en stor del av läkedelen.
Nog från mig, men jag led med tjejen som skriver bloggen. Jag har också såna tankar i mitt huvud, skriver sånt i min lilla dagbok och jag önska och hoppas att ingen nedvärderar mig för det.
Njut av sommaren!
Mia