My Ana Life

Hur länge har du haft sjukdomen? Hur lång tid tog det för dig att gå ner?

Sjuk har jag nog varit länge. Mycket länge. Men jag fick diagnosen anorexia nervosa för ungefär ett halvår sedan. Lite drygt.

När var första gånge som du skärde dig själv?

Oj! Det var tidigt. Kanske när jag var 13. 14.

Vad vill du bli när du blir stor?

Jag vill bli civilingenjör eller något jag tjänar en massa pengar på.

Hur gammal var du när du började med hästar?

Jag var fyra, fem.

Går du i skolan eller jobbar du, isåfall med vad? Eller är du sjukskriven?

Jag har gått ut gymnasiet, jag ska börja plugga igen. Just nu gör jag ingenting, förutom jobbar lite med företagen. Nej, jag är inte sjukskriven och har aldrig varit.

Hur många hästar har du? Tävlar du med dom också? Isåfall vad?

Jag har flera stycken, och jo, jag tävlar med den äldsta av dom. Unghästarna är det andra som tävlar. Jag tävlar i dressyr.

Hur mår du nu?

Just exakt nu mår jag väl helt okay. Allt är ju relativt. Men det går upp och ner hela tiden. Imorgon kommer jag säkert att vara lika deprimerad som vanligt.

Är du deprimerad?

Ja.

Pluggar du eller jobbar du?

Jag ska börja plugga igen, om allt går som planerat. Just nu går jag bara och skrotar.

Hur mycket väger du?/ Vad har du för BMI?

Jag har ett BMI på 15.

Ungefär hur många kalorier äter du om dagen?

Om jag äter bra så kanske jag är uppe i 1000, ibland lite mer. Men oftast mindre.

Tränar du? I så fall vad?
Jag rider varje dag, jag älskar att träna på gym så det gör jag så ofta jag kan, jag promenerar, och jag tränar hemma nästan varje dag.

Skulle inte du kunna lägga ut lite bilder på dina kläder? Samt tipsa om hur de olika krogarna du går ut på är. Vilka som är dina favoriter/vad du tycker om folket?

Det här har jag redan svarat på, men jag kan väl svara igen: jag kanske kan lägga ut bilder på mina kläder men då finns det en risk för att folk känner igen mig, och jag vill verkligen inte det. Krogarna har jag redan svarat på i en tidigare frågestund.

Hur går det med boyfriend, är ni fortfarande tillsammans?

Nja. Haha. Vi ses, det är svårt att bryta med någon som man har varit tillsammans med i två år, när man dessutom är tillsammans hela dagarna. Men jag ser oss inte som tillsammans och det hjälper mitt tänkande. Då slipper jag känna press på att vara den där perfekta flickvännen.

Hur mkt väger du?

Jag har ingen våg just nu, mamma har gömt den. Innan vägde jag kanske 45.

Har du någon gång testat någon bantningsdrog sådom Efedrin eller något liknande?

Hm, jo, det har jag. Fast jag gillade det inte. Jag gillar inte droger överhuvudtaget och jag tycekr inte att man ska behöva ta droger för att gå ner i vikt. Vill jag gå ner i vikt så går jag ner i vikt, mestadels för att JAG vill känna att JAG har kontroll. Annars är det ju drogen som gör att jag går ner i vikt, och då förloras ju hela "charmen" i det hela...

Vilket resmål är din favorit? (Människorna, vädret, maten, shoppingen osv)
Jag älskar alla varma ställen. Typ Italien, Kanarieöarna. Frankrike och då speciellt Paris är himla vackert (dock inte speciellt varmt), och har fantastisk shopping. England är det vackraste landet jag någonsin varit i, och jag älskar allt som har med England att göra! Jag älskar språket, människorna, maten... kanske inte heltäckningsmattorna eller kläderna då, men det finns så mycket annat där. Klubbarna är underbara! Och vädret i England är nästan alltid bättre än i Sverige... himla lustigt.

Vad är hälsosamt för dig? Många tycker ju att det är att bara äta grönsaker och träna sju timmar om dagen - men det är ju ohållbart.

För mig är det att vara hälsosam när man äter allt men med måtta. Att man kan äta glass, godis, kakor och sådant men med måtta. Att äta varje dag. Att inte få ångest över mat eller träna bort/träna för att få äta. Att träna för att det är kul och för att man är rädd om sig.

Vilka bloggar läser du och varför?

Jag läser hur många bloggar som helst! Jag läser STÖRT många bloggar. Dom jag läser dagligen är Helenas, Berits och Bellas. Det är dagens måsten.

Tänker du alltid på mat och vikt eller finns det tillfällen när du kan släppa alla tankar på det och fokusera på annat? Har du någonstans (fysiskt eller psykiskt) dit du kan fly från ätstörningstankarna?
När jag är med hästarna, alltså inte när jag rider utan när jag ÄR med dom. När jag pluggar, och verkligen går in för något. Då kanske jag kan släppa det. Men inte länge.

Lider du "bara" av ätstörningar eller har du andra problem också?

Jag har en hel del psykiska problem och diagnoser. Jag har även en kronisk sjukdom som hindrar mig fysiskt.

Vad har du för planer för våren?
Plugga, resa, fortsätta blogga, rida.

Varifrån får du pengar?
Jag vet faktist inte. Jag har en del pengar, jag är rätt bra på att spara. Får en liten summa varje månad utav pappa. Men det är inte så mycket.

Hur bor du? I stan eller på landet? Villa eller lägenhet? Bara med din mamma?

Stan, lägenhet, med mamma. Letar egen lägenhet.

Hur fixar du ekonomin? Med flera hästar och inget jobb (som jag har förstått det) måste det ju ändå komma in pengar någonstans ifrån?

Jag har ju företagen, mina föräldrar hjälper till med hästarnas kostnader.

Jag förstår inte, menar verkligen inget illa men har ju tidigare sett dig skriva att det inte hjälper att gå ner i vikt utav att spy/bulumi, och du gör det ändå? Är det bara för ångesten att du ätit även om du vet att det inte hjälper, eller hjälper det att spy upp sin mat?

Nej, det hjälper inte att spy upp sin mat. Det enda du gör när du spyr är att trigga igång dina hungerskänslor, för när du spyr producerar magen mer magsyra som gör att du blir hungrig.

Jag tror att jag kanske har fått det att låta som att jag spyr mer än vad jag verkligen gör. Jag spyr inte alls ofta, och enda gången jag gör det är det inte frivilligt, utan det är när jag kanske ätit något som min mage stöter bort. Min mage är helt förstörd över min knäppa kost, och den tål inte all sorts mat. Så ibland får jag upp mat när jag bara sitter ner och håller på med något.

Vad äter du en helt vanlig dag?

Frukt, grönsaker, kyckling, kanske lite proteiner. Havregrynsgröt ibland. Ibland yoghurt och flingor. Kanske någon macka här och där.

Känner du ingen hunger och ett måste till mat? Jag menar, jag försöker gå ner i vikt och jag kan vara utan mat en hel dag men sen så fort jag kommer hem så dras jag till kylskåpet och äter,äter,äter massor... hetsäter kan man säga.
Vad ska jag göra för att få bort hungern, suget och allting?
Och sedan har jag inget lust eller ork till att träna fast jag vill!

Jo det gör jag. Men jag skiter i att jag känner så. Det handlar om viljestryrka. Och oftast så känner jag inte hungerskänslor överhuvudtaget.

Om du äter lite mer kolhydrater så kommer du orka träna.

Kan du inte berätta nåt om dina företag?
Hur länge du har haft dem och vad du tjänar på dem?
 Jag har haft dom i snart ett halvår. Och jag älskar det eftersom det gör att jag kan jobba hur jag vill och när jag vill.

Hur mycket jag tjänar beror på hur mycket jag jobbar. Jag vill inte berätta alltför mycket om dom för då är det lätt att hitta mig. Men en månad för inte så länge sedan tjänade jag ihop lite drygt 28.000kr.

Hur länge har du haft dina ätstörningar?

Alldeles för länge... vet faktiskt inte riktigt när dom började.

Vad tror du var startskottet till dem?

Oj...! Dåligt självförtroende och ingen som brydde sig om mig. En vilja och en strävan till att vara perfekt och bäst.

Har dina föräldrars skilsmässa påverkat din syn på dig själv?

Ja, definitivt. Jag fick höra hur många gånger som helst att allt var mitt fel. Och när pappa skiljde sig från sin nya flickvän för något år sedan visste jag att det var mitt fel igen. Att dom bråkar så myckt har oftast med mig att göra.

Har du några syskon?

Nej.

Varför vill du bli civilingejör? Jag menar, du sa ju att du inte var så bra på matte..?
Om du av nån anledning inte skulle ha möjligheten att utbilda dig till det, vilket annat yrke skulle du välja då?
Jag vill bli det för att jag vill syssla med systemutveckling och data, tycker att det är äckligt roligt. Matten får jag väl klara av, det är ett nödvändigt ont.

Någonting annat... hästar, mina företag (få dom att expandera mer), modell kanske.

Vad har du för klädstil? Shoppar du mycket?

Beror på hur tjock jag känner mig. Klär mig gärna i stora kläder så att folk slipper se hur fet jag är (inklusive jag själv). Men jag gillar stuprörsjeans. Och jag gillar det klassiska.

Jag shoppar ganska mycket, i omgångar.

Jobbar du nu medans du har ett år ledigt? Tänkte bara eftersom hästar inte är nåt billig hobby. Hade själv en häst en gång i tiden men blev tvungen att sälja den för vi hade inte råd att ha den.
Ärligt talat? Jag jobbar inte. Mina föräldrar jobbar och betalar det mesta på hästarna. Ännu mera ärlighet? Hästar är svindyrt och mina föräldrar är snåla. I alla fall min mamma. Hon vill sälja dom (hon är inte alls hästintresserad). Också en sak som gör mig prestationsinriktad - så länge jag har resultat på tävlingsbanan så är hon nöjd och då får jag behålla hästen.

Vad har du för relation till dina föräldrar? Vilken av dom står du närmast? Talar ni någonsin om din ätstörning eller låtsas dom inte om den?
Jag hatar mina föräldrar och dom står väl ut med mig. Jag står inte nära någon av dom.

Nej, vi pratar inte om den.

Kommenterar dina vänner aldrig dina matvanor? "Men Paris, vad du blivit smal" eller "Paris hur mår du egentligen?" säger dom aldrig nåt sånt?

Vilka vänner? Vem fan skulle stå ut med mig? Vem tror du orkar vara med mig?

Har du fortfarande kontakt med Blondinbella? Vad tycker du om hennes pojkvän?

Nej, inte mycket mer än sms. Vi träffades ute för ett tag sedan, men mycket mer är det inte. Nils är trevlig, rolig.

Vad har du för framtidsplaner?

Jag vill antingen dö eller leva. Inom en snar framtid.

Varför tar du inte kontakt med nån annan ÄS - enhet?
Bara för att Mando inte fungerade för dig betyder ju inte att t.ex Capio inte gör det.
Okay, grejen med Mando var väl mest att jag har ett extremt kontrollbehov. Och vårdpersonalen där är ett skämt. Och jag tror inte att Capio, som är statligt ägt och alltså har statligt anställda, kommer att vara bättre då. Har inte hört några bra grejer om Capio eller dom andra klinikerna i Sverige.

Jag har funderat på psyk men det är ju samma sak där. Den enda som låter lite bra är kliniken i Mora, eller var den nu ligger... jag kommer inte ihåg för tillfället.