Psykisk misshandel
"Det är ditt fel, du är en överdriven kossa"
"Du är så ful och fet att du förtjänar att få skit"
"Äckliga slampa, han kunde inte komma bort från dig fort nog"
"Alla dina killar har gjort såhär mot dig, dags att inse att det är något fel på dig nu?"
"Du förtjänar att må dåligt så elak som du är. Du är en provocerande liten skit, lär dig att hålla käften"
"Det finns ingen annan som vill ha dig, så störd och ful som du är. Du måste göra allt för att han ska stanna kvar, för annars kommer du att vara ensam för all framtid. Du kommer att sitta och gråta i ditt badkar alldeles själv tills att du blir 80 år gammal"
osv. Gjorde jag fel? Var jag för provocerande? Borde jag tigit? Det gör ont i mitt hjärta, men ändå så vet jag att det är jag som sitter hemma och gråter, och han lämnade mig gråtandes på hallgolvet med handen vädjande sträckt mot ytterdörren.
Det är också han som sprang ut till sin kompis och åkte bort för att leka med dom. Jag vet inte om det betyder något, men det känns som att det gör det. Jag bryr mig mer än vad han gör... eller?
Åh jobbigt.. men de löser sig nog... Det är inte dig de fel på, han förstår bara inte..
har du varit tillsammans med samma kille under denna tiden du skrivit bloggen, ja började läsa din blogg idag
han är inte värd dig. inte ens en lilltå av dig är han värd.
jag tänkte ungefär samma saker då mitt ex gjorde slut. Men nu har jag insett att det inte är så. Känn efter,och inerst inne kommer du hitta känslan av att det du tänker är fel. Lycka till.
Tycker man att man har rätt ska man säga sin åsikt och både parter ska kunna inse sina och andras fel och kunna prata om det. Kan man inte erkänna sina misstag och godta andras felsteg då blir det en osund ingrediens i ett förhållande. Alla gör fel, man lär sig och går vidare. Antingen ihop eller inte, men man måste förlåta varandra ibland. Jag vet inte riktigt hur ert bråk eller vad som nu hände såg ut och vad som sas, men tänk lite på det jag skrev :) Hoppas det är en hjälp på vägen!
Jag tycker det låter som om det är dags att göra slut och våga hitta nån annan som är snäll och rättvis mot dig. Det förtjänar du verkligen!
Jag kunde ha skrivit det inlägget själv. Fy fan vad jag känner igen mig.
Tro mig, jag gick genom samma sak... när man väl hamnar i ett nytt förhållande där man inte psykiskt misshandlar varandra (utan att ens vara särskilt medveten om det) så brukar man förstå vilket sjunket skepp ens förra förhållande var...
Men det gör förjävla ont och framtiden är alltid oviss. :(
Vi är väldigt många som önskar att vi kunde springa över till dig och krama och trösta dig. <3
Gumman jag vet precis hur det känns!
Har samma helvette att kämpa med!
Men lyssna inte på tankarna!
Kämpa på!
Ta Hand Om Dig!
Kramar