Utkast: Feb. 27, 2010



"Fan vad trött man blir på dig. Du ljuger så mycket i din blogg, du var inne på facebook i onsdags och skrev glatt. Din kropp är inte ens smal, och jag förstår inte hur du kan skriva att du går utan mat etc etc när din kropp är ett bevis på att du äter (mer än vad du säger)"

Det här är ett påstående som dyker upp ibland.

Vet du, jag tycker synd om sådana som dig. Jag är 175 cm lång och väger 46 kg. Jag pendlar alltså mellan att ha ett bmi på 14 - 15. Det är inte mitt fel att folk stirrar sig blinda på trådsmala modeller och tycker att jag är fetare än dom.

Dagens ideal är att man ska vara extremt smal, och är man det är man tydligen "normal". Att väga på ett normalt BMI gör dig fet.

Det är ju också det här som orsakar anorexi. Hade jag varit svagare än vad jag är hade jag levt på vatten i en vecka efter en sådan här kommentar. Som det är nu tycker jag bara synd om dig.


Det underbaraste är att du tydligen är en av mina vänner på Facebook, eftersom min profil är spärrad för alla andra.

(Och varför skriver jag glada saker på Facebook, det hör ju till frågan om varför jag är anonym. Jag är anonym därför att jag har ett rykte att tänka på. Jag är ingen person som skriver: "åh, idag mår jag SÅ DÅLIGT" offentligt, vilket ni som känner mig borde veta. Jag HATAR när folk tycker synd om mig.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Blogg listad på Bloggtoppen.se