Ångesten brinner, äter, förgör
Jag hatar mig själv.
Jag hatar folk som hatar andra.
Jag hatar att folk lever på andra.
Jag hatar sjukdomar.
Jag hatar girighet.
Jag hatar folk som har fördomar.
Jag hatar folk som dömer folk vid första intrycket.
Jag hatar folk som ser ner på andra.
Mest av allt hatar jag mig själv, för att jag är otillräcklig. Jag är inte perfekt. Jag är inte underbar. Jag försöker kontrollera mig själv och mina känslor.
Jag försöker att aldrig döma folk. Men jag gör det.
Jag försöker att aldrig vara elak mot folk, även folk som är elaka mot mig.
Jag försöker att göra alla andra nöjda, och det krossar mig när folk blir ledsna, besvikna eller arga.
Jag verkligen hatar det.
det var typ som om jag skrivit det själv...
Jag hatar girighet.
Jag hatar folk som har fördomar.
Jag hatar folk som dömer folk vid första intrycket.
Jag hatar folk som ser ner på andra.
Jag är ledsen, men jag tycker det låer som du just beskrev dej själv. iaf som du beskriver dej själv i bloggen
Jag med.
Jag är precis lika dan och jag vet inte vad jag ska göra. Gömmer mig bakom smärtstillande för att hålla upp fasaden under jobbiga dagar.. Kan du inte berätta din historia om hur allt detta började komma till i ditt liv (Ångest för i princip allt som berör dig)?
/ En beundrare som ser upp till dig - du är en kämpe!
Du umgås helt enkelt i fel kretsar, leta upp lite hippies så kommer du hitta hem! :)
vad ska jag göra när min pojkvän varit otrogen, ljugit, pratat en massa med andra tjejer, rökt på.. och allt det utan att jag vetat. Och jag inte kan släppa taget, snälla jag tror du kan hjälpa mig, vad ska jag göra... han sårar mig om och om igen och jag försöker hela tiden se det fina i han.