Varför jag inte har bloggat
Det har gått dagar sedan jag bloggade senast.
Enklast vore det att säga att jag har varit upptagen. Men det har jag inte. Inte ett dugg, förutom att tänka.
Flera gånger har jag loggat in här och skrivit ett utkast med ämnet "nu ger jag upp". Varför ska jag kämpa?
Idag pratade jag med min pappa. Och nu inser jag en sak. Jag har alltid undvikit kärlek. Kärlek av alla sorter. Vänskap, pojkvänskärlek, föräldrakärlek. Men, vet ni vad? Man måste älska för att hålla sig levande.
Det var länge sedan jag mådde bra. Jag mår inte bra nu heller. Men jag har en pappa som JAG älskar. Spela roll att HAN inte älskar mig - jag älskar honom och det ger mig energi att fortsätta.
Energi för att fortsätta kämpa. För kärlekens skull.
Kommentarer
Postat av: Hannah
Jag har följt din blogg länge, mycket länge. Jag beundrar dig och ditt sätt att alltid ta dig ur situationer som är jobbiga. Vilket jag hoppas att du gör nu också.
Att tänka är att verkligen vara upptagen och att tänka på en sak såsom " att ge upp" är stort. Du är inte skyldig någon en ursäkt för att du inte uppdaterar, du är däremot skyldig dig själv att ta hand om dig och må bra.
Jag hoppas innerligt att det kaos du har i tankarna försvinner inom snar framtid.
Trackback