The day that never comes
Under en lång tid var Metallica mina bästa vänner. To live is to die är fortfarande en av mina favoritlåtar.
Nu lyssnar jag på denna och relaterar:
Född att trycka ner dig, för det är det jag gör bäst
Min mun är fylld av lögner, för inte ett enda ord är sant utom dessa på bloggen
But the sunshine never comes - hur jag än gör, vad som än händer, så lever jag i en skugga som förföljer mig och torterar mig
Push you cross that line - min katt/råtta - lek, jag kan inte sluta
Love is a four letter word - never spoken here. Vad ska jag säga? Är jag ens förmögen att älska, eller älskas? Varför saknas kärlek i mitt liv? Har det varken från föräldrar, vänner, eller killar. Alla trycker jag bort, ingen får komma nära. Ensam är stark i mitt liv, fastän jag VILL ha någon där!
Kommentarer
Postat av: Lenkan
Dock så handlar låten om kriget i Irak...
Postat av: Sandy
Har du läst "Genom helvetet - om fotboll, kärlek och anorexi" av Tina Nordlund?
Jag tycker du borde läsa den annars!
Tänkte så mycket på dig när jag läste den!
Postat av: Paris
Lenkan: jo jag vet, men jag gillar att tolka och ta till mig musik på mitt egna sätt :)
Sandy: jo har läst den, men gillade "den inre hungern - en ung kvinnas kamp mot anorexi och bulimi" mer :) skriven av Marianne Apostolides. i slutet av boken erkänner hon tom att hon fortfarande lider av bulimi.
Sen har vi "bulimi - bibeln", sjukt inspirerande tjej, så bra skriven. lästips om du inte läst dem! :) kram på dig!
Trackback