My Ana Life

Har så ont att jag ligger i soffan och vrålar. Har tryckt i mig två Alvedon, för det var det enda vi hade hemma. Det gör så JÄVLULSKT ont. Typ, tänk er en kombination av den värsta laxeringssmärta ni har haft och den värsta menssmärtan.

Det känns fan som att inälvorna ligger knögglade. Om jag har så här ont, borde jag massera, ligga still, röra på mig, ligga i en boll, utsträckt?! HJÄLP!


(Nej, ni får ingen bild till detta inlägg. För jag har för ont och jag vill ha hjälp snabbt!)

Vet ni hur mycket jag hatar att spy?! Det är inte riktigt som min vän, hon har fobi för att spy (ja, på riktigt) men jag verkligen avskyr det. 

Mina tankar kring det har gått: "är du 'dum' nog att äta det, kan du lika gärna behålla det" samt "när du väl ska äta, säg till dig själv: 'jag tillåter mig själv att äta detta och jag ska behålla det.'".


Ja, jag vet, sjuka tankar igen. Förlåt för det. Men ni måste ju ändå vara intresserade, eftersom ni klickar er in här.

Gått en vecka sedan sist. 

Insåg igår att det igår var första gången jag mådde dåligt på över en vecka. Insåg också att det oftast är när jag mår dåligt som jag bloggar, eftersom det är så skönt att skriva av sig. 


Nu mår jag bra igen. Solen skiner och jag ska ut och promenera.

Idag är det ett monster som stirrar tillbaka i spegeln.

Har haft megaångest dom senaste dagarna. Igår resulterade det i att jag sov i säkert sex timmar, mitt på dagen. Helt sjukt.

Drar mig undan ifrån folk, vill inte äta. Jag måste skärpa mig, jag vet ju att jag mår bättre om jag går ut och träffar folk och inte bara sitter hemma. Men just nu känns det som att jag vill dra täcket över huvudet och ligga där tills det blir sommar igen.

Ibland blir jag sugen. På kärlek. Jag vill ha någon att säga "älskling" till.

Men sedan när jag tänker på det... det är inte värt det. Att rapportera hela tiden, att aldrig få vara ifred, att bli svartsjuk, att inte gå ut, att inte leva det liv jag vill leva... 


Nä. Vänner är bättre. Killar, inte värt. (Ja Steph, du har rätt, jag skulle typ aldrig klara mig utan pojkar... mums. Hihi.)

Ärligt talat, jag blir äcklad av killar. Allt som har med dom att göra. 

Ibland så. Ibland tänder det till, om någon är riktigt het. Men annars... nej tack.

Det är säkert två år sedan jag var sjuk. Men nu jävlar har det slagit till, näsan rinner, ögonen rinner, jag hostar och jag nyser och jag fryser.


Jag tycker synd om mig själv just nu. Och jag vill äta kinamat. SÅ. SUGEN.

Rätt kul grej, jag tog "bajspiller" för två dagar sedan, alltså över 72 timmar sedan. Verkningstiden ligger på 6 - 12 timmar, men det är först nu jag bajsat.

Antingen var mitt system HEEEEELT igenkloggat, eller så var systemet heeeeelt utom funktion.


Visst älskar ni när jag pratar om bajs?

Så, då var håret färdigt. Färgat och inpackat med krämer av alla dess sorter.


Nu ska jag ut och gå på en kvällspromenad. Så himla mysigt. Visst, jag är lite nervös inför att gå ut och gå mitt bland fulla människor (som kan råna och våldta en) men det är ju så himla skönt att röra på sig och komma hem och vara trött i kroppen.

Puss på er så länge.

Saknar er. Så mycket som händer i mitt liv just nu. Ska börja uppdatera bättre istället för att ge er små konstiga ledtrådar om hela mitt liv.

Jag har vänner. Jag har pojkar. Jag har sex. Jag har cigaretter. Jag har kul. Jag äter för mycket. Jag äter för lite. Och mest av allt, jag trivs ganska bra med mitt liv just nu.


Nu ska jag färga utväxten. Ljustblont blir det. Blond, blondare, blondast är looken jag letar efter, haha.

Förmodligen kommer dom dragandes med det alltid så underbara LPT och kör upp den i röven på mig. Jag vet inte hur det blir ännu, jag är förvirrad, har huvudvärk, och kan inte sova i vanlig ordning. 

Ja. Det var det hele. Mycket mer har jag inte tagit in eller förstått eller kan göra något åt eller berätta. Min hjärna är som sagt på soptippen.


Tills dess, see you when I see you, have a great day, and be kind to one another.

Tar ju hundra tusen år att ladda ner alla era filmer... grr, vill ju se dom nu! 

Är lite upptagen med att leva mitt liv just nu, därför jag bloggar så dåligt. Förlåt för det.

Nu när jag var ute på min kvällspromenad kunde jag bara tänka på en sak: "varför just jag? Alla andra kan ju äta. Varför kan inte jag? Är det verkligen så farligt att bli tjock? Andra kan ju äta utan att bli tjocka, varför kan inte jag?" Sedan blev jag arg på mig själv. Varför ska jag vara en sådan whiner? Klagar på allt utan att ta tag i det.

Äter gör jag bara om jag mår bra. Mår jag inte bra så går ingenting ner. Tur att jag har människor runt omkring mig som får mig att må bra... annars skulle jag nog svälta ihjäl. 

Ni som har katt, hur ofta ger ni dom mat? Jag ser till att min kisse alltid har torrfoder och vatten (såklart) och sedan ger jag henne blötmat kanske två - tre gånger per dag. Hon äter inte alltid upp men hon är smal och fin, inte ett dugg överviktig. Förresten såg jag att någon undrade vad jag gör när jag reser bort. Jag lämnar henne hos någon av mina föräldrar eller morfar, eller så låter jag någon kompis bo i min lägenhet så denne kan passa kisse.

Blir så extremt... kärleksfull skulle man kunna säga. Skriver detta i mörker så om jag stavar fel får ni ursäkta. Har dessutom en liten kärlekskrank katt i famnen så det kan blir många fel här.

När jag tittar på min katt blir jag varm i hela själen. Hon är så vacker, och hon ger mig så mycket glädje. Alla ni som behöver kärlek behöver bara gå till närmaste katthem.


Det var så otippat. Jag ville ha husdjur, men bodde i "fel" lägenhet. Min tjejkompis kunde inte ha kvar sin katt och jag erbjöd mig i ett svagt moment att ta hand om hennes katt. Tre dagar senare dumpade hon av sin kisse hos mig och efter det behöver jag aldrig känna mig ensam igen. Sättet hon för upp sin tass mot min mun, hur hon vill "knocka" sitt huvud mot mitt ansikte... åh dear lord. Älskar henne.

Hade en intressant konversation tidigare. Den handlade om vad jag skulle vilja göra med min ångest just nu, den som fått mig att må skit hela jävla dagen.

Det slutade med att jag skulle spotta på den och slemma in den med mitt bajs, vira om den till... eller ja, vi slutar där. Äckligt i alla fall.


Jag hatar ångest. Kan ha nämnt det tidigare, men ifall ni hade glömt det: jag hatar ångest.

... att jag till och med skriver med STOOOORA bokstäver (som man sade när man var liten). "Versaler heter det!" brukade fröknarna skrika åt en och man räckte ut tungan bakom ryggen på dom.

Så trött att kinderna flammar och ögonen är varma... så SKÖNT det vore att få sova nu. Men nej, först ut på liten kvällsprommis. Bara en liten lagom en. Ni vet så man vaknar till liv och inte kan somna och ångrar att man gick den där promenaden som verkade vara så livsviktig.

MMM - Middag Med Miljonär.

Coolt vad? Kan ni inte unna mig det. Jag tycker att det är asballt. Ska på dejt med en miljonär. HUR COOLT PÅ EN SKALA? OCH han är snygg.


Iiih. Beundrar människor som jobbat sig till ett imperium. Jag blir så där fjortis, kan - inte - prata - utan - stammar - bara. Glöder med ögonen och hoppas på det bästa... så även nu. Håll tummar älsklingar!

Går runt med en fjantigt småleende på läpparna just nu. Känns som att jag är nykär (men det är jag inte, så roligt ska vi inte ha det).

Höll på att missa att en viss person är i stan också. Det hade kunnat gå illa om jag hade missat det... ska möta upp honom ikväll för lite småprat och lite drinkar. MYS.


Nu ska jag iväg och pussa hästmule. Förhoppningsvis får jag lite andra pussar ikväll... (vad är det för fel på mig? Jag beter mig som en krank tonårspojke som får bånge bara han tänker på ordet "tutte".)

Undrar varför asfalten alltid är så uppkäftig när jag är på fyllan? Alltid när jag super ute så ska den alltid kaxa och jag måste ner på knä och prata lite vett (läs: slå skiten) med den.

Som krigsskada har jag blåmärken på knäna och som erövring måste jag säga hångel med snygg gitarrist och massvis med snack med en kille som senare visade sig vara sångare i ett stort band... nu ångrar jag lite att jag inte gick all in med honom och hånglade skiten ur honom.


Det är en annan grej med mig, vet inte om ni visste om det. Ligger aldrig på första daten, ligger aldrig om jag är onykter och kanske kommer ångra det dagen efter och vill alltid ha lite hångel när jag är på fyllan. Kul info vad?!

Åh, ikväll ska jag träffa Emma. Flera år sedan jag såg henne juh.

Myspys med lite vin och sånt. Och vara avundsjuk på... hrm... min andra tjejkompis som åker till en annan stad för att träffa hennes vän (som råkar vara bajssnygg och som jag vill ha). 


Så, nu har jag planer för fredagkväll. Har ni? Om inte, hör av er till en vän som ni inte träffat på länge. Eller som ni inte träffat allt. Titta bara på hur bra det blev mellan mig och Stephanie. Sjukt. 

Ta chansen - träffa nya människor, eller "gamla", och må lite bättre. Det tänker jag göra i alla fall.


KRAM <3