Hör du mig skratta, hör du mig le
Tro inte, att jag mår bättre för det.

Ser du mig växa, se rundare ut
Tro inte bara, min ångest är slut.

För allting finns kvar, min ilska och gråt
Det kan inte kilona göra något åt.

Jag undrar alltmera, varför jag finns till
När leva är det sista jag vill.

Men trots alla lögner, kämpar jag på
Jag är inte dum, det måste ju gå.

Jag har bra betyg, är intelligent
Har bara efter smärta känt.

Fast här finns ej, någon lycka för mig
I så fall skulle det vara, sann kärlek från dig.



Snart är 5:an borta. Kommer jag bli lyckligare? Än vad jag är nu? Jag har haft en fantastisk vecka. Nästan helt utan mat. Om två veckor, är femman borta från min vikt.

Gå in här. Det är riktigt äckligt och hemskt.

Ååh jag vill bara dö jag har ätit så himla mycket och jag vill inte spy! Jag får inte spy. Jag måste lära mig själv att jag inte får det, så att det går att kontrollera mera!!

Jag har typ ätit TVÅ MACKOR MED OST och fryst frukt, och yoghurt och RUSSIN vet ni hur mycket kalorier det blir?! Typ flera tusen!! Och tidigare idag tvingade mamma i mig mat för att jag inte hade ätit något! Och sen så trugade hon i mig JÄVLA BAJS KNÄCK!

Jag är helt förstörd jag vill inte leva såhär! Kan jag inte bara få dö, jag vill ju bara vara smal ! Nu ska jag ut och gå, orkar inte med den här känslan (MÄTTNAD!!!!)

Eller vad det nu heter... det som man bleker kläder med. Drick det inte. Man mår inte bra.


På bilden är det Caroline Reston, tjejen som dog i anorexi

Jag funderar på att lägga ner bloggen. Den är ett stressmoment för mig. Jag vet, jag vet, jag hatar också när jag börjar läsa en blogg och så börjar man gilla den och så lägger IDIOTJÄVELN som skriver den ner den. Hate it.

Men för mig är det viktigaste att vara smal. Jag vill vara med min pojkvän och ta det lugnt, och jag ska bli smal.

Naturligtvis kommer jag att skriva här när jag har tid. Och ork. Men nu jävlar. Nu ska jag bli smal på riktigt.

Jag kommer att skriva så fort jag har gått ner. Men nu vill jag ta det lugnt ett tag, och koncentrera mig på det som måste göras.

So long for a while, bloggi.

Ååh, jag är så himla irriterad på allt och alla just nu! Jag vet inte ens varför. Alla bara går mig på nerverna, och jag vill ha hem min boyfriend! Argh!

Dagens matintag:
1 kopp te
½ kopp kaffe
Nästan en hel cider 4,5% (den behövde jag!)

Är det någon som tittar på det? Är det värt att se?

Firade först hos pappa igår... åt litegrann, men så mådde jag så himla illa att jag bara spydde upp allt. Helt sjukt, jag vet. Jag ville inte ens spy!

Sen kom mamma och hämtade mig och vi åkte till min morbror, där vi åt en SJUKT massa mat, jättehemskt! Så jag och min ångest drog ut när mamma åkte hem, åkte till Hornsgatan (hem till en kompis) och festade lite.

Så nu har jag alltså ångest för att jag ätit för mycket, och för att jag druckit för mycket. Men idag blir det ingen mat....

Fan, jag kan verkligen känna hur den här dagen går åt helvete. Men det är okay, för imorn ska jag inte äta något alls!

Nu har jag ätit tre tsk mini - keso,
och en kopp te med två msk russin är det jag sitter och sörplar på nu.

Kolla på Star nu om ni har den kanalen! Det är FASHIONTV!

Jag har samma hårfärg som Nicole har på understa bilden just nu, men är i "verkligheten" blond. Och jag funderar på att färga och klippa likadan frisyr som hon har på översta bilden, så himla snyggt att jag dör!

Nu ska jag kolla på ANTM (eller Meet Joe Black) och sova. Godnatt (fyra koppar te idag, that's it)

Det är inte svårt att komma undan mat. Jag blir irriterad på människor som säger att dom inte kan undvika maten för att släktingar vill bjuda en!

Det ÄR inte svårt, seriöst. Vet ni varför? För att folk bryr sig i allmänhet inte om dig. Så fort anorexia, mat eller något annat relaterat kommer upp i min närhet, får folk något vilt i blicken och byter snabbt samtalsämne.

För det är jobbigt för folk. Det är ett jobbigt ämne bara för en själv, så varför skulle någon annan vilja ta tag i dina problem?

Trean, film, nu, hej då

Jag måste ju vara den enda människan som börjar gråta för att jag slår in paketen fult.

Skulle slå in två paket till min pappa, och dom blev så himla fula båda två! Så jag började faktiskt GRÅTA! Allt jag kunde tänka på var hans min när han kommer få dom fula paketen. Jag är så MISSLYCKAD!




Förresten, kommer ni ihåg när Lindsay och Nicole var typ bästa vänner? Dom har aldrig sett bättre ut, nån av dom. Bli vänner igen (och bli smala!) !

Har druckit tre koppar te. Det får räcka för idag.


Bilduppladdningen på blogg.se är helt weird, försöker ladda upp lite bilder snart!

Har hittat en hemsida som levererar färsk, nyttig mat! Jag älskar som sagt att laga mat (hatar att äta den dock...)

Middagstips medföljer varje leverans. Verkar jättebra! Har övertalat mamma att få beställa den, ska göra det så fort köket blir klart. Spännande.

Allvarligt, vad är det som gör att en person får en ätstörning?

Sitter och funderar. Jag har en massa bloggar jag läser dagligen, alla skrivna av folk med ätstörningar varav alla mår lika jävla dåligt. Alla har dåliga relationer med föräldrar, alla har något trauma som påverkar.

Alla är blyga, sitter hemma hela dagarna utan fritidsintresse, eller så tar deras fritidsintresse upp all tid (såsom dans, en tjej dansar balett, gör det flera timmar om dagen).

Alla hatar sig själva. Alla hatar sin omgivning. Ingen verkar ha någon som står en nära. Inga vänner, ingen värme, sitter hemma själva, går knappt utanför dörren.

Okay, get the picture? Kan någon då förklara, varför i HELVETE jag lider av denna äckliga sjukdom? Jag har en underbar pojkvän. Jag har föräldrar som ger mig allt, dom är inte perfekta, men det är inget fel med dom. Jag har ett stort intresse (mina hästar), en strålande framtid inom både ridsport och kärriärsmässigt, jag har vänner. Jag går i en bra skola. Min familj har gott om pengar, jag är dock inte speciellt bortskämd. Gör jag ett test är jag alltid medel, svarar alltid rätt på dom rätta frågorna.

Jag borde ha det perfekta livet. Varför drabbades jag av denna ångest? Varför just jag?

Många av er har skrivit om Isabelle Caro. Ni med ätstörningar tycker att hon är FÖR SMAL. Och allt jag kan tänka på är "åh vad vacker hon är" och "sådär SKA jag se ut!".

Varför gör jag såhär mot mig själv? Jag tappar mitt hår, jag gråter i duschen nästan varje dag, jag stöter bort människorna som älskar mig, fräser åt alla för att jag mår så dåligt.

Jag vill vara perfekt. Lätt som en fjäder, inte finnas till, dansa mellan regndropparna. Fragile, som en älva, då skulle alla älska mig.

Det skulle kanske döda alla mina hjärnspöken. Jag vill inte ha dom. Jag hatar er verkligen, av hela mitt hjärta. Ändå kan jag inte släppa er.

DET VAR SÅDANA DÄR SKOR JAG HADE PÅ MIG IGÅR! Fan va coolt, då har jag ju lite stil trots allt!!

Hittade precis den här bilden på internet, aldrig sett förut. Älskar Nicole Richie, eller hennes stil.

Efter middagen (ja, den var TRE - RÄTTERS och ja, jag vill bara dö) så gick jag ut med några tjejkompisar. Jag hade så himla roligt, vi dansade i timmar och hoppade och skuttade.

Jag såg ut som en blandning av dom här två (på bilden) igår. Efter att vi skulle dra från det första stället till det andra bytte jag skor med en tjejkompis, för jag hade köpt nya och fy fasiken vad ont jag hade i fötterna!

Synd bara att hon hade storlek 35 (jag har 37 - 38). Äsch sa jag till mig själv och slängde av mig skorna! Så jag sprang runt på Sthlms gator och krogar BARFOTA! Och fan vad kul jag hade. Underbar kväll!



Idag har jag ätit ute med min pappa. Jag har så dåligt samvete, för jag måste fira jul med honom själv, bara han och jag. Egentligen skulle jag vara med mammas släkt, men han skulle fira jul själv i sådana fall... och det går ju inte.

Speciellt inte när jag har fått en ny tv (50 TUM!!!) och nytt XBOX av honom.



Summa summarum: Två riktigt dåliga dagar. Mycket mat, lite motion (förutom dansen). Men det är lugnt. Jag tar igen det här. För att vet ni vad? Jag KAN. Jag vet att jag kan.

Står högst upp på min önskelista. Ge mig.


Förresten, önska mig lycka till inför middagen! Ska åka iväg nu....! Läskigt.

med boyfriend och hans släkt. Mmm, kul.

Jag har laddat ner något jag inte visste att jag har laddat ner. En massa VS - bilder + en preview från årets show! Och jag har ändrat mig om deras kroppar!

Många av dom (läs Heidi Klum) ÄR lite... grövre. Men flera var faktiskt riktigt snygga!

Någon som vet när årets show sänds på TV ?

Hatten av för min mamma.

Hon VET att jag har en ätstörning. När jag fastade en vecka i sträck, ville hon bjuda mig på middag ute hela tiden.

Nu när hon vet att jag har ätit för mycket, och går in i duschen efter det, väntar hon tills att jag är färdig och kommer levande ur duschen med att gå sina promenader (hon går alltid promenader på kvällen, fett weird, jag vet). Omtänksam mamma va? Jag menar, hon kan ju inte skaffa hjälp till mig. Nej nej, hon låter mig lösa det här själv, köper till och med mat åt mig som hon vet hamnar i avloppet i duschen.

Jävlar, du är SÅ SMART mamma. Salut och bockar till dig, alltså. Hoppas jag blir precis som du när jag blir stor. Du är min förebild.

Här är en bild på henne.

Ursch, fick en sån våg av ångest inom mig.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Skolan går åt helvete just nu, har missat jättemycket dom senaste två veckorna... Jag har ätit för mycket. Dom senaste veckorna har jag stått över toaletten mest hela dagarna. Men nu är det ändring.

Ska iväg och träffa bankieboy, sen ska jag iväg och TRÄNA. Sen ska jag inte äta något mer, är verkligen inte ens hungrig. Mår så dåligt just nu!

Har fått reda på en sjuk hemlighet. En sån sjuk, vriden, äckligt jobbig hemlighet att jag vet inte var jag ska ta vägen. Undrar om jag ens orkar berätta om den här. Allt känns så himla jobbigt just nu!

osv.

OH MY F*UCKING G*D.

Jag som aldrig blivit itvingad mat, NÅGONSIN! Vad fan har hänt med min mamma?

När vi hade gjort lussebullarna klart:
HON: Ta en, ät den, smaka om den smakar bra!
JAG: Neej... (tar tveksamt upp en)
HON: ÄT!
JAG: (vänder mig om och försöker smussla undan lussebullen)
HON: LÅT MIG SE NÄR DU ÄTER DEN!
JAG: (inget val utan tuggar i mig den)

Samma sak med pepparkakorna!! Känns som att jag ska börja gråta. Jag vill bara dö.

Och nu ska vi tydligen äta MIDDAG!!!! No way säger jag bara. Ska ut och gå tills min morfar kommer (han ska hit och fika - hur ska jag komma undan det?!)



She's mad and I don't know what to do!

RIGHT NOW : Står i köket och gör lussebullar och pepparkakor och skalar mandlar.

Det går faktiskt bra, har en brödbit jag tuggar på och dricker vatten i stora mängder så jag inte ska bli frestad att äta något onyttigt.

Bröd är ju inte bra, men det är bättre än lussebullar och pepparkakor.

Jag har förresten en jävligt äcklig SMÖRLUKT i mitt rum. Så nu vet ni det.


Undrar var den kommer ifrån?

Mackorna EJ behållna.

Ätit väldigt mycket idag. 1 banan 1 äpple och typ fyra mackor !! Helt sjukt. Har tränat i 3 timmar, ska springa iväg nu på promenad med en kompis. Ändå -1kg sen igår, men det är bara vattenvikt, det vet jag!

Imorn ska jag fixa naglarna och så ska jag till min banktjänsteman och sen ska jag springa och köpa julklappar.

Imorn ska jag och mamma även baka lussebullar och pepparkakor. Det ska bli mysigt, men jag ska inte äta något av det!

Idag har jag ätit:

En knäckemacka (Sport) med lite keso (Lätt + fiber)
Vatten
En kopp grönt té
Två riskakor med lite Philadelphia (lätt) på
TVÅ PEPPARKAKOR
TVÅ BITAR LUSSEBULLELÄNGD



GAH, jag fattar inte! Så TJOCK så jag nästan börjar gråta, tjock och värdelös.

skriv ditt namn med lillfingret: anna
skriv ditt namn med armbågen: azn na

skriv ditt namn med pannan: asznm nsaw

skriv ditt namn med foten: aasjswa
Skriv ditt namn med näsan: anna
skriv ditt namn med örat: < C
skriv ditt namn med munnen: AN N A



Haha. Vad gör man inte när man har tråkigt. Orka att jag var fett skillad på att skriva med näsan och munnen!

Att sova. Eller nej. Att lägga sig ner och inte kunna sova. För det har jag gjort så många gånger, legat i min säng med min ångest.

Att vara ensam. (Boyie, kom tillbaka nu! I miss you!)

Att bli lämnad eller övergiven eller sviken (vilket jag har blivit av alla).

Så, egentligen, skulle man kunna säga att jag är rädd hela tiden.


Förresten, TACK Lilium för dina peppande sms. Dom kom precis i rätt tid!

VÄRSTA RECEPTET Y'ALL:

1 citron
1cm ingefära
3 tsk kallpressad linfröolja
1 glas vatten

Citron drar ihop magsäcken och ökar mättnadskänslan(!). Linfröolja innehåller essentiella fettsyror som driver ut skadligt fett ur kroppen.

NICE!

Åh, jag är så himla ensam.
Min mamma är inte hemma.
Min boyie är på Ålandskryssning och super (kul, verkligen!).
Några kompisar skulle ut, men jag orkar inte.

Känns som att jag är ensammast i världen. Vet inte vad jag ska göra. Åh jag har sån ångest just nu! Vill inte vara här, vill bara bort!

Okay, grejen är såhär: Jag älskar O'boy. Tycker det är bättre att dricka än att äta choklad. Men då är frågan, hur många kalorier är det i en kopp SOCKERFRI O'boy? Kan inte hitta den näringsinformationen NÅGONSTANS, och nu börjar jag få panik.

Såg förresten precis att jag skrivit tre inlägg på raken med ordet "vacker" i. Vilken TÖNT jag är.

Jag kom och tänka på en grej. Jag har ett antal bloggar jag läser nästan varje dag, och för mig känns det nästan som om att jag känner dom personerna.

Jag får en liten inblick i deras liv, och det känns som att jag vet allt om dom. Det är nästan så att ifall jag skulle se någon av dem på stan, så skulle jag kunna gå fram och prata med dom.

Jag tror jag vet allt om deras liv.

Sedan tänker jag på mig själv. Jag är ju en bloggare. Ni som läser min blogg dagligen, känner ni mig? Om ni visste hur jag såg ut, skulle ni komma fram på stan och hälsa? Tror ni att ni vet vad jag tänker, hur jag skulle reagera i olika situationer?



Läskiga tankar.

Käklinje, käklinje, käklinje. Fin hy, vackert ansikte... ASBALL ögonfärg! Varför ser inte jag ut sådär?

Hon är ju bra vacker.

Bra sångröst har hon också. Livet är orättvist.

Det var någon som sa att en bulimiker är en utbränd anorektiker, och det är nog fanimej dagens sanning.

Nu är jag inte utbränd längre (bara tjock som en elefant).

Fanihelvetesbajsskitockså.

Jag är så TJOCK att jag kan dö. Har säkert gått upp fem kg. Jag vill inte längre, nu får det vara nog. Nu äntligen känner jag att jag är trött på det här. Mat gör mig inget bra, det gör mig varken lycklig eller snygg.

QOUD ME NUTRIT ME DESTRUIT - Det som föder mig förgör mig.

Är folk som är inne på hälosidor. Jag har aldrig fattat grejen med dom. Det jag (vi!) gör mot oss själva är inte nyttigt. Eller hälsosamt på något vis.

Om jag behöver tips / info om mat / träning / annat, då går jag väl in på en Pro - Ana - sidan, inte fan går jag in på en sida som rekommenderar tallriksmodellen och fem mål om dagen?

Idag har jag druckit te och ätit ett äpple.

Nu kom jag att tänka på en sak - det är ju bra att äta regelbundet, alla som är smala och väger runt 40 - inte fan svälter dom sig såhär.

Frågan är då, ska jag äta något, typ en Varma Koppen eller nått sånt? Bara för att förbränningen inte ska stanna?

Det jobbiga och svåra är att jag är jättemätt. Fan också.

Okay, man ser det i ansiktet, men kroppen... WOW, liksom!

Dricker te och har ätit ett äpple idag. Idag har jag en bra dag, då inget går fel för jag är stark, stark, stark.

Haha.

BRA JOBBAT Lindsay. Men än har du lite kvar att gå ner.

Ibland, så är jag frisk. I alla fall tillräckligt frisk för att förstå hur jävla sjuk jag faktiskt är.

Det kommer antagligen ta slut mellan mig och min pojkvän vilken dag som helst. Och det är p.g.a. min ätstörning, eller snarare det att jag inte kan berätta om den.

Ni som var på Sthlms - träffen vet hur JÄVLA mycket han betyder för mig. Hur han har hjälpt mig, hur han har funnits där för mig när ingen annan funnits där.

Han är som min nya mormor.

Jag undviker honom, eller stöter bort honom, som han själv säger. Åh, jag älskar honom så himla mycket, och jag vill inte att det ska förstöras mellan oss på grund av någon JÄVLA ÄCKLIG SJUKDOM!

Har precis ätit tacos, och nu känns det som att jag ska dö. Eller spy åtminstone. Mår så HIMLA illa!

ÅH VAD JAG LÄNGTAR TILL JULLOVET.

Kan ni fatta? Ingen stress, ingen mamma, ingen pojkvän (bortrest), ingen MAT, massa Motion!, ingen SKOLA.


WOHO - JAG SKA GÅ NER I VIKT!!!

Vilken jävla KATASTROFAL kväll!

Gårkvällen var helt - beyond.

Fan, kan inte ens berätta nu. Ska iväg på JULBORD med familjen.

JAG HATAR MITT LIV, JAG HATAR ALLT OCH ALLA OCH MEST AV ALLT HATAR JAG MIG SJÄLV FÖR ATT JAG ALDRIG DUGER FÖR NÅGON.

Det spelar ingen roll vad folk säger, jag vet att jag är värdelös i alla fall. Det har mina föräldrar och min pojkvän gjort klart för mig.

Nu har min pojkvän fått för sig att det är kul att gå ut.

Klockan är halv tio och jag måste duscha, sminka mig, fixa håret och hitta något att ha på mig - innan klubbarna stänger. SUCK. Sönderstressad!

Party igår... nu kommer jag ihåg varför jag inte gillar skiten.

Äckliga människor, jobbiga killar, dålig dag efter, muppiga tjejer.

Jag kommer bli fet av det här, men ska ut igen idag! Har jättebråttom, ses där ute i dimman!

Tata!

Många har bett mig visa min kropp, att lägga in bilder på mig själv.

Jag skulle gärna göra det, och kanske kommer jag göra det i framtiden, men som det ser ut nu så vågar jag inte det.

Jag har inte kommit ut med min ätstörning, jag kämpar hårt för att få folk att tro att jag är normal. Om någon, av misstag, skulle hitta den här sidan, och ser att det är jag, skulle jag få betala dyrt, en massa saker skulle raseras.

Så just nu för tillfället kommer det inga bilder på mig, men vem vet? Fortsätter jag som jag håller på nu kommer ändå ingen bry sig om mig, så kanske, så småningom.

Ahh, jag bara, äsch, eller, nej, jag vet inte. Fan också.




Har jag sagt att jag hatar mig själv?

Det roligaste med det hela är ju ändå att jag gick och lade mig och sov vid fem. Och klockan nio kom det folk som levererade kök hem till oss. Det var nice...

Fattade verkligen ingenting när dom ringde på dörren. Slängde på mig min tjejkompis tröja och ett par mjukisbyxor, ASFRÄSCH verkligen! Grymt pinsamt.

Och välkommen till en ny, härlig dag. SOM ARTON - ÅRING! Hihi.

Fittkärring på Coop när jag skulle köpa cigg!

Jag lämnar fram ID - kortet och hon stirrar på det jättelänge.
JAG: Säg grattis på födelsedagen, hehe.
HON: Ja, men egentligen börjar det inte gälla förrän imorn, men varsågod då.

Vaddå IMORN? Jag fyller ju för fan år idag (eller igår... hmm), och då börjar det väl gälla fr.o.m det att jag fyller? Eller? Har jag missat något?

Min födelsedag har varit... great. Förutom att jag har ätit och druckit alldeles, alldeles för mycket, men what to do. Stod i duschen länge när jag kommit hem, vad mer kan jag göra?

Haha, det roligaste var ändå när jag gick på toa under min middag. Jag hade bjudit in 7 av mina tjejkompisar. I alla fall, precis efter huvudrätten så går jag på toa, och gissa vad jag hittar! Jo, ni gissade rätt, SPYA i toaletten! Och den är inte min! Någon i mitt kompisgäng har ätstörningar. Haha. Världen är nog rätt rättvis i alla fall.

Är det så enligt killar?

För mig är sex otroligt viktigt, men jag tycker inte att det är nödvändigt för att ett förhållande ska vara bra. Däremot märker jag att min boyie blir mycket lyckligare när vi har sex fyra gånger om dagen, än om vi har det en gång.

Varför är det så? Är alla killar så, eller är det bara min pojkvän som är otroligt sexfixerad?

Precis som hon. Vackrare finns inte.

Jag hatar mig själv. Bara så ni vet. Fast det kanske ni har märkt redan.



Förresten så fick jag en nostalgitripp och rotade runt i mina badrumsskåp. Hittade mormors gamla parfymer. Hon använde alltid Givenchys parfymer eller Chloës. Stod och luktade i säkert en halvtimme innan jag tog på mig några dyrbara droppar. 

Så nu sitter jag här och luktar som min döda mormor.

Jag kan låta bli att äta. Jag kan gå dagar utan att äta.

Men så bestämmer jag mig för att äta en måltid, eller kanske ett mellanmål. Jag tar en risifrutti, öppnar den, och börjar äta.

Och så är det som om något brister inom mig. Jag tappar all kontroll och bara äter, äter, äter, det finns ingen hejd, inga spärrar som säger "nu har jag ätit 10 lussebullar och ett kakpaket, jag måste sluta".

Samtidigt som jag äter tänker jag "jag kan spy det här sen", alternativt "jag har inte ätit något, min pojkvän vill att jag ska bli tjockare".

Fan, fan, fan. Jag vill inte ha det såhär. Varför är det så att så fort jag äter något så kan jag inte sluta? Jag är äcklig.

Det är skitdålig kvalité, men så sanna ord.

Snälla, bara ge mig. Vill ha. Vill, vill, vill!

Käklinjer. Jag är helt besatt av käklinjer. När man kan se den utan nått fett som hänger runt och döljer den. Åh, det är ju så snyggt!

Jösses. Hjärtklappning.

Idag har jag ätit 1060 kalorier. Och gjort av med 230. Känns rent ut sagt förjävligt, vet att jag kan mycket bättre!

Jag hatar att må illa, alltid när jag mår illa äter jag som en häst.

Men jag ska inte spy. Ska inte spy. Spydde inte igår, spyr inte idag. Hellre att jag straffar mig själv med att behålla all äcklig mat.

Jag dör... min magsäck är alldeles uttänjd. Men jag ska inte spy. För då hamnar jag i en dålig cirkel igen. Bättre att svälta sig. Jag ska inte spy.

Hittade precis en jättebra sida på internet där man räknar ut BMR. Gå in här.