Modellagentur hörde av sig
WOOOWA jag är så glad just nu!
Förut så var jag ju med i Mikas modellagentur, när jag var typ 14, men sen gick jag ner massa i vikt och mina föräldrar blev helt vansinniga och ringde till Mika och sa att jag inte fick vara med där längre.
Men haha, nu har dom hört av sig igen. Muaha. Och inte bara dom, Zap models har även skivit och sagt att dom är intresserade.
Och vet ni vad det bästa är? Jag är ARTON så inga j * v l a föräldrar kan stå i min väg! HAHA!
Jag har konstiga ideal?
Jag har nog ganska konstiga ideal.
Vi satt vid lunchen igår och satt och diskuterade kroppar. Jag satt och kommenterade vilka jag tyckte var tjocka, och mina kompisar blev alldeles förskräckta. "Men Anna, hallå, hon är ju NORMAL!"
Men FUCK IT! Dom är inte smala! Dom kanske är normala. Nej. Dom är inte ens normala. Dom är tjocka! Tjocka, tjocka TJOCKA!
Har man brett arsle så är man TJOCK. ALLA kan vara smala! Skitsnack om olika kroppsbyggnader, klart att alla ser olika ut, men det har ju inte med smalhet att göra...! Jag blir så trött på tjockisar ursäkter. Fan alltså.
Victoria Nixon böckerna
Varför påminner ni mig inte? Läst båda böckerna, båda var superbra faktiskt! Men jag måste dock säga att Supermodels beauty secrets var bättre än Diet secrets, för i DS står det bara samma saker typ tre tusen gånger om. Beauty secrets nämner samma grejer, men ännu mer tips om skönhet osv.
Två riktigt bra böcker! Kan verkligen rekommenderas.
För er som inte orkar köpa böckerna kommer här en kort sammanfattning av dem:
- C - vitamin - drick MYCKET av det här
- Berocca Performance nämns som en bra grej
- Vatten!! 2 liter om dagen. Inget kolsyrat, modeller skyr det som pesten
Ät riktig mat, nära naturen, närproducerat, organiskt, ingen färdigmat
Kyckling är bra mat, vitt kött hellre än rött
1 portion är lika mycket som får plats i dina två kupade händer
Vaniljessens får dig att tappa sockersuget
Gym och övrig träning ska ses som ett komplement, inte en stor grej
Gå lite snabbare dit du ska
Att promenera är bra antidepressivt, minst 20 minuter om dagen
Spring inte för det skinnet att töjas
Sov mycket
Minimera stress med exempelvis yoga och olika massager
Fettförbrännande aktiviter är långvarande, såsom, cykla, promenera, simning, tennis, golf, dansa, jogga
Skin - brushing är bra mot celluliter
Det var typ det jag fick ut av de båda böckerna. Sen var det massa tips om hur frukt ska se ut, och att man ska äta det vita i apelsiner för det innehåller mycket C - vitamin (det var ett VÄLDIGT tjat om C - vitamin).
Det viktigaste var dock att äta organiskt, ekologiskt, inte för besprutade grejer och absolut inget färdigproducerat. Och att dricka mycket vatten.
Bara ÅH
Åh... åååh.... ÅH!
Varför man läser andras bloggar
Jag ha en teori. Om varför man lägger ner så mycket tid på att läsa andras bloggar, något som egentligen bara är slöseri med tid.
Jag tror att anledning till att man läser andras bloggar, är att man på något sätt är så himla faschinerad av den personen så att man vill veta allt om den.
Alternativ ett: du vara den personen, leva dens liv, eller är lite avundsjuk på personen som skriver bloggen, alternativ två: du hatar personen så mycket att du läser den för att du är så irriterad på denne, vill egentligen sluta läsa dumhuvudets blogg men kan verkligen inte sluta.
Så... varför läser du min blogg? Är du alternativ ett, eller två?
What's new?
I'm alive!
Trött på allt och alla. Ursch. Blä.
Allt folk säger tar jag till mig
Allt ni skriver i kommentarerna läser jag, och tar till mig. Bara så ni vet.
Jag har äckligt lätt att bryta ner mig själv. Alltså, det är nästan så att jag vill be om ursäkt till er som skriver kommentarer. Jag vill be om ursäkt för att ni tycker att jag är egoistisk. Jag vill be om ursäkt för att ni tycker att jag är bortskämd, att jag borde skylla mig själv osv.
Men allt ni gör är att föda ångesten inom mig. Jag tänkte gå och dricka en Naturdiet. Men sen läste jag en viss kommentar. Och då ville jag bara försvinna, bli till luft och aldrig mer behöva vara till besvär för andra människor igen. Allt jag gör är ju bara fel, vad är det då för mening med att finnas?
Jag börjar nästan gråta. Varför tycker ni att jag är så bortskämd? Allt jag vill är att vara perfekt, ÄLSKAD. Men det kan jag aldrig bli om jag inte är perfekt. Och smal = perfekt.
Jag har inga vänner. Jag har ingen familj. Fattar ni det? JAG HAR INGEN FAMILJ. Ni har ingen aning om hur ont sådant gör. Visst, jag får fina grejer. Men har du någonsin blivit bortglömd på dagis när du var fem till klockan åtta på kvällen (och sedan blivit utskälld för att jag borde tagit mig hem själv)? Har du någonsin blivit anklagad för att ha stulit din pappas rakapparat (när du var åtta) och nerslagen? Har din familj (och släkt!) glömt bort din födelsedag (två år på raken)? Har du blivit anklagad av dina föräldrar för att orsaka deras skilsmässa? Två gånger (med pappas andra sambo)?
Har du någonsin älskar någon och fått hjärtat splittrat i tusen bitar flera gånger? Jag blev kär i en kille som flyttade till Paris och efter några veckor ser min tjejkompis honom sitta och hångla med en ny tjej i Sverige, utan att han har hört av sig till mig? Har du fått hjärtat utsltitet av dina vänner som säljer dig? Har du blivit sviken gång på gång?
KOM FAN INTE OCH SÄG ATT JAG ÄR BORTSKÄMD. Ja, jag får mycket materiella grejer. So what? Vad spelar det för roll när allt man vill är att köra ner den där silverskeden i halsen och snitta upp handlederna med guldkniven?
Jag hatar människor som säger "va"
Okay, jag är en sådan där människa som inte gillar att prata med folk om mina känslor. Jag GÖR det inte. Det är jobbigt, fattar folk inte det?!
Det värsta är när folk ställer jobbiga frågor och jag är tyst som svar, orkar inte svara på deras tunga frågor, och dom säger efter fem minuters tystnad: "Va?"
Som att dom var efterblivna eller något.
PSYKOLOG: Varför tror du att du blev utkastad från din mamma?
JAG: (tystnad)
PSYKOLOG: (efter lång tystnad) Va?
PSYKOLOG: Vad ska vi göra åt den här situationen då?
JAG: (tystnad)
PSYKOLOG: ... va?
BOYFRIEND: Är det här ditt vanliga beteende, du sitter tyst och stirrar och ignorerar mig?
JAG: (tystnad)
BOYFRIEND: Va?
VADDÅ "VA?" Jag hör ju för fan vad ni säger, jag bara skiter i er! Era tröga, feta jävlar. Ni har så mycket fett att fettcellerna trängt undan hjärncellerna. Äcklon.
Jag vill bara lägga mig ner och dö
Utkastad från mamma, pappa som inte bryr sig och lämnar mig i stallet två gånger (mitt stall ligger 3 mil från mitt hem helt utan kommunikationer), en pappa som blir förbannad för att man råkar vara sjuk och ha feber och alltså inte kan träna.
Som att det är mitt fel att jag är sjuk?
Är det så konstigt att jag strävar efter perfektion? Är det så konstigt att jag har dom här ätstörningstankarna, med tanke på att jag hela tiden får höra hur värdelös och äcklig jag är?
Jag vrålbölade utanför min port idag. Mådde så jävla dåligt och jag ville inte gå upp och låta mamma se. Så jag sitter där för mig själv, och hör folk gå förbi. Men plötsligt, är det någon som STANNAR:
GUBBE: Hur e det med dig? Kan jag göra något för dig?
JAG: (världen stannad för en sekund - finns det någon som bryr sig om en annan person?) Om du inte kan bli min nya pappa så kan du inte göra något för mig! (snorar och är allmänt äcklig hela tiden)
GUBBE: Men jag vill inte se dig såhär ledsen. Jag jobbar med ungdomar och chefsutbildning. Och jag är själv pappa.
JAG: Gör då mig en tjänst, gå hem till dina barn och säg att dom duger som dom är, att dom aldrig ska behöva prestera för att bli omtyckta!
Vi pratade rätt länge och han presenterade sig och sa at jag alltid var välkommen hem till honom och hans familj. Kanske är inte världen så jävla fucked up då? Kanske finns det underbara människor där ute, som faktiskt BRYR sig.
Nice låt!
Jag har hittat henne!
Hon i min klass som har ätstörning. Hon som spydde på min middag. "Nej jag ska inte äta för jag har problem med magen" "Jag kan inte äta det där brödet för att det är fibrer i" "Jag åt sen frukost"
HAHA! säger jag bara. SKITSNACK. Jag känner igen anorexilögner när jag får dom kastade i ansiktet. Och med lite press fick jag henne att erkänna att hon tyckte att hon var tjock (och hon är ganska smal egentligen).
Men nu blir jag nästan lite förbannad. Vafan, varför kan vi inte stå för att vi vill bli smala? Vad är själva grejen med smusslandet? Ingen bryr sig ju ändå inte. Så vad är poängen med lögnerna? För att vi ska känna oss bättre?
Nej, imorn går jag ut med att jag bantar, klart och tydligt. Då blir det mindre tjat om varför jag inte ska äta. Hatar tjatet. Who's with me?
BMI + hår + vuxit
Nu är jag äntligen snygg i håret. Likadan lugg som Nicole har, brunt med massa slingor och skiftningar. Alla har gått runt hela dagen och sagt hur snygg jag är. Haha, det bästa är ju att mamma betalade: 1790:- kostade det!
Jag har vuxit en cm. Helt sjukt. Har haft ont i benen ett tag nu, men inte orkat bry mig. Och sen när vi mätte hästarna i förrgår så passade pappa på att mäta mig, och jag hade vuxit en hel cm! Så nu är jag alltså 175 cm långt. Ha. ha. Suckers.
Vad mer? Viktminskningen går framåt, eller nedåt, eller vad man nu säger. Segt. Men jag vill och när jag vill något, ser jag till att det händer.
Haha, när jag började skriva det här inlägget tänkte jag skriva mitt BMI, men jag skäms. Jag är för tjock helt enkelt. Ni skulle skratta.
Depression och anorexia går hand i hand
När jag mår bra, då äter jag nästan normalt. Eller, jag äter i alla fall. Men sen kommer dom där dagarna... när det river och sliter i mig, vartenda ord folk säger till mig tar jag som något negativt.
BOYFRIEND: Hej min lilla godisbit!
JAG: (tänker: han tycker jag är tjock. Tjock som socker gör en tjock. Sötsliskig och fet och patetisk och äcklig, jag hatar mig själv! Jag är så jävla tjock och ful och alla hatar mig!) (Börjar gråta)
Kommer jag någonsin att bli frisk? Kommer jag någonsin kunna äta utan dåligt samvete? Vill jag det?
Det enda som hindrar mig från att falla just nu, är boyfriend. Jag vill inte leva utan honom. Hur kan man vara så beroende av en person?
Jag vet inte var jag ska ta vägen med alla tankar. Jag vill bara ner, ner, ner, mer mer MER! Jag kan inte få nog. När jag mår dåligt äter jag inte, när jag inte äter mår jag dåligt. Det är som en ond spiral. Vad ska jag göra?
Fem kilo till riskerar inte min hälsa
Jag kan faktiskt dö av det här. Det slog i dag, när jag trodde jag skulle svimma av hjärtklappning.
I rather die thin than live fat.
