Kärleksnörd
Jag är verkligen en kärleksnörd. Jag tror på kärlek, rakt igenom. Att det finns två personer som hör ihop.
En sak jag har tänkt på, är att folk jämt säger att man inte ska släppa sina vänner om man hittar en kille. Och visst, man kanske inte ska skita i sina vänner, men killen blir ju som ens bästa vän? Det är ju honom man ska vända sig till när man behöver någon, eller har jag helt fel?
nej jag håller verkligen med! det har jag också tänkt på :)
Joey: Du har fel gumman, vänner (bra vänner) har man för livet, killar kommer och går=)
Ellis: Jag håller med Joey, fast alla sviker.. även ens vänner men vänner är enklare att förlåta än killen. En kille kan du inte förlåta om han har varit otrogen - en tjej kompis eller kill kompis kan du förlåta, för det var inte DIG han/hon svek...
Jag tycker att vänner är för livet, precis som Joey säger. Hur många kärlekar har jag bytt genom åren och hur många vänner har jag bytt? ;) Mina vänner har funnits där från början. Hjälpt mig under mina svår tider, torkat bort mina tårar efter dåliga kärlekar... ja du fattar..
Hmmm... Killar kommer och går - vännerna består. ;) Det låter ju lite sorgligt... Men jag har himla svårt att lita på killar. Känner mig trygg med att mina vänner i vått och torrt är mitt stöd, medan jag gång på gång blivit lämnad av pojkvänner. Då blir man lite cynisk?
Vänner har man alltid kvar. Killar gör man slut med och då brukar man vanligtvis inte vilja hålla kontaktn med honom. Om man då har skitit totalt i sina vänner och tagit sin pojkvän före dom så har man inget kvar.
Fast å andra sidan, hittar man en kille som man ska dela resten av sitt liv med, är då vänner nödvändigt på samma sätt?
Gifter jag mig med en kille så är det för evigt - jag kommer inte att lämna honom för något. Då kommer han ju inte att lämna mig?
Jag har blivit sviken av vänner oftare än av killar, kanske är därför jag känner såhär? =)
Jag är förlovad med en underbar kille, och då blir han ju samtidigt min bästa vän. Jag har även en bästa tjejkompis som jag älskar. Men i en situation där jag blir tvungen att välja... det är ju min pojkvän jag ska dela mitt liv med. Tycker snarare att vänner kommer och går, en riktig pojkvän består.
En ska aldrig sätta sin lit till en enda person. Om den personen försvinner så har en ingen. Det spelar ingen roll om denna person är någon en är gift med, kär i, släkt med, vän med. Det är därför det t.ex. är bra att hålla vännerna nära även om en blir kär.
Ja kanske. Men en dag babe så lär du hitta dinna sanna vänner! Då jävlar kommer du förstå hur grymt bra de är :) Jag fann min Joey i gymnasiet och henne lämnar jag ALDRIG. <3
givetvis ska man ju se sin pojkvän som bästa vän, annars borde man nog inte vara tillsammans, men att dumpa polarna tycker jag är helt jäkla knas. Det går att få balans i det, för gör an slut står man där utan vänner, socialt liv och stöd. Dessutom är det ju så himla kul att umgås med vännerna och inte bara umgås med killen hela tiden. lite distans från varandra är bara sunt.
NI HAR FEL: man kan visst förlora vänner. Tänk efter, hur många verkliga vänner har man kvar hela livet? Faktum är att vänner bara är människor som du råkar trivas med just nu. Har du JÄKLIGT TUR kan du behålla någon enstaka hela livet. Du eller hon/han flyttar, byter jobb, skaffar kille, byter livsstil och så vidare. Däremot inte sagt att man ska släppa sina vänner bara för att man skaffar kille!!Vill du behålla dina vänner får du se till att jobba på er relation, precis som på alla andra mänskliga relationer. Och troligtvis kommer du heller inte att vara med killen/tjejen för resten av ditt liv. Du (och jag menar alla) har väl tittat dig omkring?Tyvärr är dom enda människor du förmodligen inte kommer att bli av med är din FAMILJ. Så även om dom suger kan det vara bra att förlika sig med tanken och börja kommunicera. Om inte annat för att få ut det feta arvet!! (det sista var ett skämt, hoppas ni fattar det om inte är ni för dumma för att läsa denna bloggen)
Men det finns EN person som du kommer att vara med livet ut. Just det, DU. Så om du är smart börjar du älska dig själv och vårda dig ömt. Du ska ändå stå ut med dig själv tills du dör!
Jag håller helt med dig, har en underbar pojkvän som förstår bättre än någon av mina tjejkompisar. Han är den som orkar med mig och får mig må bättre på ett sätt som tjejer inte riktigt når ut med. Jag menar: Kompisar emellan - "Du ÄR fin!" (försöker övertyga, oavsett vad man tycker, bara för att få en att må bättre - så är det iaf för mig, då jag vet att jag inte är särskilt fin) och pojkvän och mig emellan, blir liksom en annan sak. Man tänker att, fasen. Han är ju ändå kille, han tänker på ett annat sätt. Och han tycker jag ÄR snygg. Vet inte om du förstår vad jag menar, men jag har lättare att prata med min pojkvän om det är något som inte känns bra o.s.v. än att prata med mina vänner. Och jag menar: Ens vänner har andra vänner, till och med kanske vänner som snackar skit. Kanske lämnar dom för vad en annan påstår låter vettigt? En pojkvän kan ha vänner och har ändå dig, vänner blir alltid avundsjuka eller börjar tjafsa emellanåt.
Nej, jag tycker att det är såhär: Har du en pojkvän - Har du också en jävligt bra vän. För han tycker om dig för den du är, riktigt ärligt, och han trivs med dig, (vilket kanske inte ens alla ens vänner gör!) Så.. Det är mitt resonemang =) Dom som anser att vänner är viktigare kan lika gärna skita i att skaffa pojkvänner, om dom ändå bara ser det som en underhållning vid sidan av. Jag blir faktiskt bara irriterad när folk påstår att pojkvänner är mindre pålitliga, när det som oftast är tvärtom!
killar kommer och går, Vännerna består
...allt är relativt...
vänner går först när man är tonåring, sen växer man upp och hittar den man vill spendera sitt liv med, då blir killen ens bästa vän. är sambo med min pojkvän och vi planerar vårt liv ihop, men har kvar min vänner. även om han nu är min bästa vän som går först.
Jag tror också på kärleken och det är klart att man ska kunna vända sig till killen om allt men vissa saker känns kanske mer naturligt att prata med vännerna om? Och som du sa så är det klart att om killen är "the one" så måste man ju, egentligen, få prioritera honom men jag tycker ändå att man så långt det går ska försöka hålla en balans. Tänk om ni gift er och han ska iväg på kurs över helgen, då måste du ju ha vänner att hänga med - eller hur?
För att ett förhållande verkligen ska funka så tror jag att man måste låta sig komma sin partner närmre än någon annan. Man måste hänge sig åt varandra helt och hållet, om du förstår vad jag menar. Det är så viktigt att man känner varandra på alla plan. Vänner kan man ju välja när, var och hur man ska träffa, det kan man inte riktigt på samma sätt med sin partner.
håller med dig.
Jag tror att det är viktigt att ha kvar vännerna, för om man är alltför beroende av en enda person blir förhållandet till den lidande.
Däremot förstår jag inte varför man skulle låta vännerna gå före den man är ihop med. För mig går min flickvän först - det känns väldigt naturligt, eftersom hon är den som betyder mest för mig och den jag vill spendera resten av mitt liv med.
Och om man älskar någon blir det ju ens bästa vän, precis som du sa.
jag umgås nästan bara med min pojkvän nu och jag träffar sällan mina tjejkompisar, men de äkta vännerna stannar ju kvar oavsett.
Polare är något du måste hålla hårt om...
Visst att ens kille kanske blir ens bästa vän, men när inte han står vid din sida då?
Jag har själv blivit av med polare som endast är med sin kille, jag tycker det är så jävla dålig stil. prioritera.
Killen kan inte alltid gå i första hand..
Nej, jag blir bara irriterad. Jag tycker det är dålig stil av människor som bara är med sin kille, när ni inte är tms längre då?
Tror ni då att ens polare vill vara en andra hand?