Down the road
Rädsla kan vara så jäkla förlamande, blockerande, paralyserande, stark. Bara tanken på att göra det där man inte vågar får än att börja hyperventilera.
Men känslan då man lyckats övervinna om än bara ett litet litet hinder är att man vill flyga för all styrka man känner.
Du har givits en andra chans för att du är för bra, för unik för att inte finnas. Ta till vara på den. Strunta i alla andra krav nu och fokusera bara på att ta ett steg i taget. Men det är också en väckarklocka på att det är allvar nu.
Tänk på dina handlingar som leda till två konsekvenser. Konsekvens 1 och konsekvens 2. Den första är den korta konsekvensen. Att exempelvis inte äta kan ge en kortvarig känsla av lugn, glädje och styrka osv. Men konsekvens nummer 2 är den långa konsekvensen. Som allt leder till. Alla 1 blir till sist konsekvens 2. Det är den som leder till något långvarigt. Som är viktigast.
Du klarar detta. Jag hejar på dig!