Att inte ha mens
Måste erkänna en sak. För det mesta tycker jag att det är fruktansvärt att jag inte har mens, för jag vet att jag skadar min kropp något ofantligt och det är inte längre något jag vill. Och i och med att jag inte har mens så har jag för mig att det är så att jag försvårar för min kropp att i framtiden få barn (inte heller något jag vill just nu, men kanske kommer att vilja).
Men here's the confession, ibland kan det vara skönt att slippa mens. Behöver inte lägga pengar på tamponger, slipper menssmärtan (däremot kan jag fortfarande ha chokladsug. Jag gillar inte choklad så värst egentligen, men dagarna innan jag skulle ha mens så hade jag otroliga cravings på det). Måste också erkänna att varje gång jag får chokladsuget kan få lite mindre panik: "tänk om jag håller på att få mens? Betyder det att jag är 'tjock' nu?"
Men summa sumarum: nej, inte värt att inte ha mens. Det är någon slags konfirmation på att jag fortfarande är smal (vilket tyvärr är en bra sak i mitt huvud fortfarande), men att jag skadar min kropp så pass mycket att den inte fungerar och att jag kanske inte kommer kunna ha barn i framtiden, det suger.
När min mens försvann blev jag först rädd, sen lycklig, hehe.. för visst är det underbart. Under de 7 månader som min mens var borta tänkte jag inte alls på att det var farligt, sen åt jag upp mig lite och fick tillbaka min mens, och då kände jag precis som du säger "Nu måste det betyda att jag är tjock!"
jo det försvårar chansen att bli gravid sen :/
jag själv led av anorexi länge och mensen var ofta borta pga undervikten.
men nu idag är jag gravid. och det är jag överlycklig över.
jag vet hur sjukdommmen är. men du kommer ångra dej själv sen om du har låtit sjukdommen hindra dej från att få barn om du skulle vilja ha det i framtiden
Mens suger. Använder p-piller för att hoppa över hela den tiden xD
Har samma tankar. Det är så otroligt skönt att slippa det. Har inte haft det på länge och det är inget jag saknar, snarare tvärtom. Skulle göra allt för att slippa den konstant. För ett halvår sedan kom den tillbaks en gång. Fick panik! FAN vad jag hade blivit tjock. Grubblade länge över det och försökte få det till något positivt, att jag var på väg att bli frisk, att min kropp mådde bra. Men näää, kunde inte få det till något bra. Tankarna om hur tjock jag var bara växte så det var bara att göra något åt saken. Är livrädd för att den ska komma tillbaka för det betyder att jag gått upp, att jag börjar blir frisk men framförallt att jag börjar bli tjock.
Jag har inte heller mens just nu (eller tja kommer lite ibland då och då typ en dag var 5-6 månad och det är ju lixom okej) men fyfan vad skönt det är att ha mens så sällan för även om jag vet att det är fel och sjukt så känner man sig ju mindre hindrad i det man vill göra.
Som anorektiker har jag inte haft mens på över nio år (o då är jag 23...) Mina tankar (eller känslor, snarare) går som Dina; ingen mens = läget fortfarande under kontroll.
MEN, sanningen är ju att även de med andra typer av ätstörningar, det vill säga människor som är normalviktiga och i vissa fall även överviktiga, har också mensbortfall, vilket betyder att ingen mens = kropp i obalans, men definitivt inget tecken på att man är "för smal", eftersom det inte alls bara är bristen på näring och fett som gör att kroppen inte vill producera, utan en hel drös med andra obalanser.
Du är inte tjock om du har din mens.
puss <3
Åh. Helt ofattbart vad den här sjukdomen gör mot en. Jag skulle vara glad om jag slapp mens, det är så jäkla jobbigt. Smärtan, alla sug, att ens ha det. Ugh. Men jag skulle inte vilja bli av med den helt, för jag vill ha barn i framtiden. Men det kommer du också att få. För du kommer att bli frisk och leva ett friskt liv med små, söta barn.
får alltid massa extra ångest och bli extra deppig innan och under mens. det är ju onödigt. men man kan inte göra så mkt åt det. så är kroppen. tyvärr.
De bästa är att jag ligger precis på viktgränsen att jag får mens, alltså att kroppen mår någorlunda OK men jag äter cerazette vilket gör att min mens försvinner :) hatar den också
<3
Oroa dig inte för att det påverkar din fertilitet... jag var utan mens i många år pga av anorexin, det var inga som helst svårigheter att bli gravid.
Nu har jag fått ett återfall i anorexin, har samma (eller lägre) bmi än du MEN jag har fortfarande mens, om än oregelbunden... så att få mens är absolut inte = TJOCK
Dessutom ska kriteriet "mensbortfall" tas bort från DSM-IV, för att det inte alls behöver ha med anorexi att göra.
Jag är som sagt ett levande exempel på detta. Så gå upp i vikt, få mens med "gott samvete", tjock är du oerhört långt ifrån även om ana viskar något annat.
Ha en fin dag
Lustigt det där med mens.
MIn försvann när jag låg på BMI 18 och sen va borta ett år.
Sen när den kom tillbaka, så stannade den även när jag gick ner till BMI 16.
så jag tappde att jag va tjock på grund av den.
Nu är jag sjukt glad att den är tillbaka.
Jag längtar efter barn nått fruktansvärt och är rädd att jag kanske förstört de redan eller kanske inte ens kan få.
Sjukt igentligen.
Hoppas du inser att man inte blir tjock för man har mens. (fast jag går alltid upp 2 kg under mensen i vätska..svullna lite men de trillat bort direkt efter igen)..
Haha. :)
Hejja dig.
Hoppas ju så klart att den kommer tillbaks för dig, men gör den inte det så finns det ju alltid adoption. Allt kommer att ordna sig, försök att bli frisk istället. :)
Jag fick tillbaka min mest IGÅR. Det var en sjuk lättnad. Jag kännde mig normal igen. Det är ett bevis på att jag är kvinna, som jag inte kände mig som under anorexin när både mensen och brösten var borta..
Hoppas att din mens kommer tillbaka och hoppas att du blir frisk!
När jag förlorade min mens så kände jag att jag äntligen hade åstadkommit något. Det var ett kvitto på att jag gjort något rätt. Min var visserligen bara borta i några månader (är hetsätare i grunden, inte anorektiker), men jag hade inga problem att bli gravid. Kämpa på! Ju mer du blir medveten om dina tankar kring mat och kropp desto lättare blir det att bli fri från ätstörningen.
What comes around goes around. En dag lilla fröken kommer du vakna och undra vad fan du höll på med!
Gör det verkligen så ont!? :O
Känner igen känslan av det du säger om mens. När jag var sjuk så hade jag inte heller mens och jag tänkte en hel del kring det du också tänker på. Min mens är inte riktigt regelbunden än, och jag var sjuk i tre år, och jag undrar när den kommer tillbaka på heltid, haha heltid, ja men du förstår vad jag menar :)
Du är stark tjejen och du kommer att klara det här! Mensen kommer när den kommer helt enkelt,
kramar!!<3
hoppas att allt löser sig :)