Våldtäkt, misshandel, övergrepp



Kalla det vad du vill, våldtäkt, misshandel, övergrepp... vad du än kallar det, så är det idag väldigt vanligt.

Det har hänt dom flesta. Och nästan alla skäms. Dom som inte skäms för det utan pratar ut om det (host - Blondinbella - host) får skit ifrån andra för det.

Jag gråter nästan varje gång jag läser om något sådant här - ni kanske kan gissa att det har hänt mig. Jag tänker inte säga vad eller hur eller någonting om det (det? DOM gångerna), för det gör fortfarande för ont. Jag gråter  varje gång jag tänker på det. Ofta skär jag mig/missbrukar alkohol/svälter också.

Det är så himla hemskt. Har ni blivit utsatta, eller känner ni någon som har det? Hur gör ni för att stå ut?

Kommentarer
Postat av: nelmo

jag har blivit utsatt, flera gånger.

Jag står inte ut. Ångesten får mig sjuk och minnena ger mig sömnlösa nätter. Vissa grejer hände när jag bara var 8 år, ochförst trodde jag att det var en hemsk marddröm ända fram tills jag var 10 år.

Hur gör du för att stå ut? <3

2008-11-25 @ 23:23:07
URL: http://nelmoo.blogg.se/
Postat av: jessica

Det har hänt mig. Jag hanterade det väl som du: alkoholmissbruk, skar mig, svälte mig (även om jag ihärdigt förnekade det där med svälten - jag menade att jag var sådär spinkig helt naturligt, det var min absolut normala kroppsform som jag inte kunde göra något åt. Haha.)



Idag står jag ut, och mer. Jag mår bra, alldeles strålande. Terapi hjälpte mycket. Jättemycket faktiskt, jag är lite frälst. Tiden också, antar jag. Och jag äter nu, jag fattade inte att mat kunde spela så stor roll för den psykiska hälsan (på ett positivt sätt alltså...). Nu skriver jag en mindre roman här, hoppas det är lungt. Jag tror att det kommer bli bättre för dig för det märks att du vill bli bättre, och det är ju så man måste börja.

2008-11-25 @ 23:31:03
Postat av: Carolina

Har kollat igenom din blogg och såg att du skrivit att du aldrig blivit behandlad för din anorexi. Jag hoppas att du tar tag i det hela, även om det är lättare sagt än gjort, eftersom du skulle kunna må så mycket bättre än vad du gör nu. Du förtjänar att må bättre än vad du gör nu.



Att tyda av detta inlägget gör att man antar att det ligger saker bakom dina ätstörningar, inte bara en konstig inställning till mat.



Hoppas du är stark nog att söka den hjälp du behöver och förtjänar. Det behöver inte vara såhär.



Massor av pepp och styrkekramar /Carolina

Postat av: AnnaP

Nelmoo: Jag står inte ut :P jag gör alltid något dumt när jag tänker för mycket på det.



Carolina: Jag HAR visst gått i behandling, var står det att jag INTE har gjort det ? :S

2008-11-25 @ 23:49:10
URL: http://myanalife.blogg.se/
Postat av: Malin

kommer du att svara på frågorna eller kände du att du inte klarade av det? Menar inget elakt alls utan vill helt enkelt bara veta :)

2008-11-25 @ 23:50:56
Postat av: Anonym

Jag har blivit utsatt för övergrepp eller vad man ska kalla det.jag var med på leken själv men visste inte bättre vid 5-6 års års ålder.det är först vid äldre dagar som vid 8 års ålder jag förstått att det var fel.Idag tänker jag inte på det så mycket, det är en del av mig och jag mår inte dåligt av det. det var ochså incest med en person som jag bor med nu men som jag lärt mig älska genom åren och tro mig det har varit otroligt svårt, men värt det för att inte vår familj och alla syskon skulle hamnat i fosterfamilj eller att vi blev ihjälslagna av våra föräldrar eller gud vet vad, jag säger inte att man ska förlåta alla men jag kan förstå barn. Vi har ingen incestuell kontakt, ibland tror jag att jag inbillar mig om minnena för det verkar så främmande. Men det går för jag vill inte veta vad som fick den personen att göra så med mig, och jag vet hur den personen lidit av fysisk misshandel av vår pappa.Men jag tror inte han visste bättre heller.

Tiden läker alla sår, det är så otroligt sant.jag är anonym för jag vet inte om någon jag känner läser här men jag tror eller vet att kan jag så kan du. Jag har missbrukat droger men är nu drogri. Blandmissbruk.Jag har skärt mig. Jag kräker mig och svälter mig nu men det har jag gjort ett tag och jag är inte så illa däran.Men man lär sig leva med sina brister i sin livshistoria.Men det som varit existerar faktiskt inte utan bara nu, inte imorgon.Och man får inte låta sånt get to you, som ångest.Jag lär mig själv stöta bort den annars hade jag inte vaknat igen. Men ta hand om dig och jag vet att bara du får tid så kan du leva med det.

2008-11-26 @ 00:07:46
Postat av: A...

Jag var tio. Han var nitton. det gör ont. han är min kusin.

2008-11-26 @ 00:14:29
Postat av: A

Blev utsliten från ett uteställe ett par veckor efter min 18-års dag. Jag har blockerat det mesta av det som skedde och det jag kommer ihåg är på sätt och vis utomkroppsligt.

Jag har aldrig och tänker aldrig gå till en terapeut, att gräva upp det skulle bara göra det värre.

Dock kan jag medge att självsvält och självhat inte är den optimala lösningen heller..

2008-11-26 @ 00:19:57
Postat av: lovisa

jag blev våldtagen och blev med barn, tvingades till abort och jag kommer aldrig glömma den där kvällen, aldrig, jag var bara 16 år.

2008-11-26 @ 00:28:08
Postat av: alven

När jag var 17 började jag plötsligt minnas sexuella övergrepp som min pappa utsatte mig för. Det var helt fruktansvärt. Som tur var gick jag redan hos en psykolog då och hon hjälpte mig, mycket. Jag vet inte hur jag klarade det men jag klarade det. De hemska minnena sliter och river inte i mig längre. Det var flera år sedan de gjorde det nu.



Prata om det Anna. Stäng det inte inne och håll kvar det där. Jag klarade inte prata om det med någon av mina vänner. Jag berättade för flera men jag bearbetade det knappast med dem. Min psykolog blev min räddning.



ta hand om sig lilla du

2008-11-26 @ 00:42:32
URL: http://www.metrobloggen.se/lillahelliord
Postat av: linnéa

skickar en stor varm kram

2008-11-26 @ 00:43:47
URL: http://flyfranallt.blogg.se/
Postat av: Anna

Usch, jag måste verkligen banta. Vill inte vara lika tjock som Blondinbella...

2008-11-26 @ 02:30:37
Postat av: elsa

jag har också blivit utsatt.. av en person som stod de personer som jag älskar mest närmast. bar på det i många många år och trodde att det var så livet skulle se ut och att jag ALDRIG skulle klara av att berätta det för någon.. började äta mindre och så också, för att förtränga och för att slippa ta itu med det. men tillslut funkade det inte så längre heller.. blev inlagd och nu är jag tvungen.. kan inte förtränga det med mat i all evighet även om det nu känns som att det skulle vara så mycket lättare och många gånger faller det tillbaka mot maten igen.. men jag vill så gärna ta mig stark ut från al den här skiten! hoppas hoppas verkligen att det blir bra för dig!

KRAM.

2008-11-26 @ 07:18:43
Postat av: E

Min barndomskompis försökte våldta mig när jag var nyblivna 16 och han var 18. Våra mammor är kompisar så jag skulle aldrig våga berätta för min familj. Fick gå till kuratorn ett tag men det hjälpte knappast. Mina närmaste vänner vet om det, men som någon annan här sade så hjälper de mig knappast att "bearbeta" händelsen.

Jag hade en pojkvän när jag var 17 och det var inte förrän kanske 1-2 månader sedan som jag förstod hur illa han behandlade mig sexuellt.

Men hur jag gör för att stå ut har jag ingen aning om. Förtränger så gott det går och bryter ihop någon gång/er om året eller om jag påminns om någon av dem.

2008-11-26 @ 08:14:08
Postat av: sariiiisen

Läser du min blogg sötis? För jag såg att du hade kommenterat och jag läser din varjeee dag så blev sjukt glad hahaha xD

2008-11-26 @ 08:18:32
URL: http://sarabolay.blogg.se/
Postat av: Louise

usch, hemskheter! måste stoppas! men det är såå svårt att veta vad man ska göra.. och du, kan inte du prova att äta risgrynsgröt idag? bara några skedar, det är verkligen SÅÅÅÅÅ gott och jag skulle bli så stolt över dig ;) och det skulle du med! kramar

2008-11-26 @ 08:57:04
URL: http://myworld2.bloggspace.se
Postat av: K

Jag hade bråttom till inskrivningen på högskolan och gick, dum som jag var så blev jag glad när en kille erbjöd mig skjuts. Han vände bilen och körde ut i skogen istället, och där tvingade han mig att suga av honom. Jag var livrädd för att han skulle döda mig där och då och våldta mig fullt ut, så jag slutade kämpa emot efter en stund och lät honom tro att jag skulle träffa honom igen (han var inte riktigt klok och verkade farlig) om han bara körde tillbaka mig till högskolan. Det gjorde han, och jag gick in på en av toaletterna och kastade mina sönderslitna trosor i en papperskorg. Jag berättade aldrig för någon utan låtsades som att ingenting hade hänt, gick till och med på kårfest den kvällen.

2008-11-26 @ 09:27:40
Postat av: Lisa I

Jag börjar tro att nästan alla tjejer/kvinnor har varit med om något. Ju fler jag lär känna och pratar med, desto fler berättelser får jag höra. Inte alltid regelrätta våldtäkter, men utnyttjande, misshandel, manipulativa män som bryter ner och manipulerar sig till sex så att man efteråt känner sig utnyttjad och våldtagen för att de inte respekterade ett Nej.

Vi ska inte hålla tyst längre, vi får inte göra det. Ju fler som vågar prata om det, desto fler andra kommer att våga berätta sin historia.

2008-11-26 @ 09:30:53
URL: http://vifinns.blogspot.com
Postat av: Anonym

Jag bara lever.

2008-11-26 @ 09:41:26
URL: http://mitzvi.blogg.se/
Postat av: Anonym

Jag har aldrig blivit utsatt för nåt..än så länge.

2008-11-26 @ 10:05:16
Postat av: Anonym

shit vad ledsen jag blir av att läsa alla kommentarer. så hemskt. många har verkligen blivit utsatta, och det verkar inte som att någon vågar prata om det. kan inte tänka mig hur de måste må. shit. aa vet inte vad jag ska säga. men jag tänker på er alla

2008-11-26 @ 11:13:37
Postat av: Anonym

ojojoj vad många sorgliga historier bland kommentarerna, blommaland skickar en varm kram till var och en och hoppas att såren läker till slut!!!!!





kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaam!!!!

2008-11-26 @ 11:25:09
URL: http://blommaland.blogspot.com
Postat av: anonym

hej! jag har blivit utsatt för våldtäkt.

först gick allt skit! sen såg jag till att vara upptagen hela tiden så jag dansade och träffade kompisar för att fylla upp min tid för att slippa tänka på det.



det som har hjälpt mig är att se på mig själv som en starkare människa. Jag vet var jag står och vad jag tänker acceptera. Jag accepterar inte våld elaka kommentarer om mig. Se till att du är in en omgivning som ger dig respekt och som framförallt uppskattar och är snäll mot dig. Om din omgivning består av folk som konstant trackar ner dig så mår du inte bättre. Du mår heller inte bättre av att omringa dig med folk som har varit utsatta för samma sak. Det leder till att ni har hemska saker som hänt mot er gemensamt, man kan ju bara gissa samtalsämnerna...



Jag vet att det ä svårt men tänk såhär.

Ska "han/hon" som har gjort dig illa förstöra önnu mer av din tid. Dom är inte värda det. Låt inte de personerna som gjort dig illa styra din vardag! bara du kan göra någonting åt det!



va inte elak mot dig själv. Det var jag ett tag. Det funkar inte i längden.. du flyr bara från allt och dessutom slösar tid!



kram på dig!

2008-11-26 @ 11:54:42
Postat av: Fia

hur ont det än gör så försöker man fokusera på att den onde som giorde detta mot en inte ska få övertaget att förstöra hela livet , ditt liv är värd så mycket mycket mara än att fastna i ett odjurs handling , jag önskar att regeringen kunde göra mera för alla dessa tjejer som dagligen blir utsatta för dessa odjur , ta hand om och vårda , ta fram den människan man va innan det otäcka.

kram tilla alla utsatta.

2008-11-26 @ 13:27:42
URL: http://ajaxen.blogg.se/
Postat av: Maddie

det har hänt mig med. ärren får man försöka leva med, men fan vad det är svårt och man får svårt att lita på människor.

det är så fel att vissa anser sig ha mer makt över andra bara för att de är större och starkare, det är fel av dem att utnyttja det, att utnyttja någon annan. det är hemskt.

2008-11-26 @ 15:58:37
URL: http://madeleiiiine.blogg.se/
Postat av: Paulina

Det är helt sjukt att folk skrattade åt det som hände Blondinbella. Det gör det bara svårare för andra tjejer att våga anmäla och berätta om det som hänt dem. :( :(

2008-11-26 @ 16:30:37
URL: http://bryno.blogg.se/
Postat av: S

Jag svälte redan när det hände om det hände, så jag gjorde inget. Okej inte sant utan jag började dricka mycket, missbrukade lite lätt, ett tag gick det ingen dag utan alkohol och mammas receptbelagda tabletter, skar mig ofta.

Har berättat för mina närmaste vänner, men som jag fick höra, "det hände nog inget så varför tänker du på det?" (Kanske för att jag inte hade nå jävla kläder och han låg ovanpå mig och jag hade ont, kanske därför?)

Vad jag gör nu för att glömma det. Det är att jag inte gör det, jag fokuserar på skolan och att bli bra, fast det går ju som det går. Försöker fylla hela tiden med något att göra.



Det är ju ingen hemlighet att kvinnor blir utnyttjade, det står i tidningarna dagligen. Även män blir utnyttjade och det är skam att det inte uppmärksammas, för det här är fel!

2008-11-26 @ 16:40:58
URL: http://truecolours.blogg.se/
Postat av: Nikki

Fan va hemskt!!



Att de finns så många människor som varit med om så mkt hemskheter, så mnga obehagliga saker!



Saker som INGEN förtjänar!!



2008-11-26 @ 18:42:56
URL: http://bonies.blogg.se/
Postat av: D

det har hänt mig..

skriver en del om det i min blogg.

min pappa (eller det visade sig att han var min styvpappa, fick reda på det nyligen) har alkoholproblem och har under hela min uppväxt kränkt, misshandlat och massa andra hemska saker som jag inte vill gå in på.

det var aldrig någon som fattade något, alla sa bara att de tyckte han var så charmig och yadayada.

sedan tror jag att många såg mig och min familj som "rika pryda människor" och få verkar fatta att det inte bara är lodisar som har problem.

nu har jag iallafall flyttat, så änsålänge slipper jag honom! vilket är jätteskönt. min lillasyster som fortfarande är liten har börjat "gå in i sig själv" slutat prata, äta.. ja.. slutat leva.



hur jag gör för att stå ut? ja, det vet jag egentligen inte.. jag bloggar när jag vill lätta hjärtat, annars gör jag faktiskt inte så mycket. jag vet inte vad man ska göra...

2008-11-26 @ 19:37:39
URL: http://seisha.blogg.se/
Postat av: anonym

jag blev utsatt för övergrepp av en släkting (bara lite äldre än jag) som barn som jag läser att fler har blivit... verkar vanligt. det gjorde att jag inte hade nån respekt för min kropp som äldre och har tex "haft sex" utan att jag kunnat säga nej när jag var spy-full. sedan blev jag ganska brutalt våldtagen av en person. detta berättade jag för min dåvarande pojkvän. han trodde mig inte och sprider ut att jag har ljugit om detta så nu ser många mig som värsta falska bitchen. det är det jobbigaste med allt, först att inte bli trodd och nu ha detta jävla rykte. jag vet inte hur jag klarar det egentligen... försöker tänka positivt? det är för jävligt. tänkte aldrig tanken att jag inte skulle bli trodd. förstår dem som håller käft om det. önskar som fan att jag hade gjort det.

2008-11-26 @ 20:42:50
Postat av: en sån där "ung mamma"

Jag blev våldtagen av en gammal pojkvän. Våldtagen, slagen. Efter varje händelse skrattade han åt mina tårar och sa att jag inte kunde göra något, för att han var min pojkvän.



Konstigt nog var det min älskade fästman som räddade mig. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna lita på någon jävel igen, och så kom han bara där. Hjälpte mig därifrån, och var en underbar vän under flera månader. Han har aldrig rört mig, på något vis, mot min vilja och inte förrän nu börjar jag förstå att han inte kommer göra mig illa.

2008-11-26 @ 21:22:59
URL: http://metrobloggen.se/luddesmamma
Postat av: malin..

Varför sa du ens att du skulle svara men så svarar du ite? :/

2008-11-26 @ 21:49:53
Postat av: Anonym

jag var utomlands med mina kompisar. Jag tappade bort allihopa fast vi var 15st. Jag gick för att leta. Jag gick in på en mörk gata. 3 män kommer och tar tag i mig. De drar in mig någonstans. En håller vakt de andra tafsar, sliter sönder mina trosor, slickar på hela mig. Jag sparkar och slår för allt jag är värd. Jag springer. Mer minns jag inte.

2008-11-27 @ 00:13:52
Postat av: AnnaP

Jag gråter när jag läser era berättelser, önskar att det fanns något jag kunde göra! Det är så frustrerande att så många har råkat illa ut och att det inte finns något att göra :( massa kramar på er <3

2008-11-27 @ 12:01:01
URL: http://myanalife.blogg.se/
Postat av: Malin

Det har hänt mig.

Men jag har aldrig pratat om det så.

det var min dåvarande pojkvän (är inte tillsammans med honom nu alltså.)

Han våldtog mig, han misshandlade mig konstant, när jag sa att jag bara ville att dethär skulle ta slut så tog han ett basebollträ (han hade gjort det när han va mindre), och slog mig så axeln hoppade ur led, sen stog han och skrek å sprakade på mig och bara skrattade åt när jag grät. han bodde inte i samma stad som mig så jag va ju tvungen att ta bussen hem. jag vet inte hur jag lyckades, men ut från hans hus kom jag, ringde mamma och skrek i telefonen att hon skulle ringa polisen osv, sen hör jag bara en bil bakom mig som kommer i världens fart, sen minns jag bara att allt blev svart å att jag vaknade upp på intensiven, full med sladdar över hela kroppen, dropp och massa bandage och plåster, massa läkare/undersköterskor/sjuksköterskor som sprang runt om mig å sa till varann att jag va vaken. sen kommer det in 3 polismän och en helt okänd person. den okända person hade tydligen sett när jag blev påkörd, sett bilen, sett min dåvarande pojkvän å ringt 112, så han var ett vittne. poliserna frågade massa frågor men blev utkörda av läkaren för jag va för trött för att svara på frågorna. sen kom min mamma, pappa och syster in, och gud va glad jag blev av att se dom! det är det som har hänt mig..

2008-11-27 @ 18:01:13
Postat av: Filippa

jag har också blivit utsatt. Av en vädigt nära person. Resultatet? Jag har sjukt svårt att lita på män, ink min pojkvän. Jag avskyr sex och vill aldrig ha skiten.

2008-11-28 @ 08:59:51
URL: http://filippahflippah.blogg.se/
Postat av: M.m.o

jag blev utsatt som liten av en som var 59-63 år säger inte vem det gör värkligen ont , jag sa till mamma hon tog tag i det , jag hade det innom mej i flera år

2008-11-28 @ 17:38:51
URL: http://mikaelaonnelind.blogg.se/
Postat av: c

jag blev våldtagen + misshandlad av min bror i flera års tid, ca från jag var 5 år tills..10 kanske. bodde tillsammans tills för 4 månader sen. aldrig pratat om det. undrar ifall han minns. undrar ifall han vet att jag minns..

2008-11-28 @ 22:35:51
Postat av: Zero

Min farfar och min pappa har utsatt mig för övergrepp sedan så länge jag kan minnas. Men för tre år sen berättade jag för min psykolog, eller rättare sagt frågade om det dem gjorde var fel. För jag visste inte det! Allt jag visste var att det alltid kändes obehagligt när jag blev fasthållen och dom (spec farfar) tog på mig. De gjorde det aldrig samtidigt, men ibland undrar jag om de inte viste om varandra. Efter att jag berättat så gick det fort. De skulle använda sin anmälningsskyldighet och anmäla dem. Jag fick panik, började lida av ångest och depression blandat med alkoholmissbruk och självmordstankar.



Hur skulle ni gjort om ni var tvungna att anmäla er pappa och farfar? Tvingas gå till två polisförhör, och förstöra allt för alltid, när de ändå bara kommer lägga ner fallet p g a brist på bevis, trots att jag hade VITTNE i min storasyster.Polisen är skit och äckelgubbar är skit. Jag växte upp med det, så de fick mig att vänja mig. Jag trodde tillslut det var normalt!



Oj, förlåt för långt inlägg. Har inte prata om det här på ett bra tag, så det kommer väl upp nu antar jag. Hur som helst, här sitter jag idag med anorexi. Många säger att det beror på övergreppen men jag vet inte. Det låter ju rimligt.



KRAAAAAM till dig AnnaP som skriver en otroligt rörande och bra blogg. Och kram till alla er andra där ute som lider av anorexi eller någon gång råkat ut för övergrepp. DET ÄR INTE VÅRT FEL!

2008-11-29 @ 09:35:52
URL: http://atstord.blogspot.com
Postat av: anonym

Jag har också blivit utsatt, när jag var tretton år och har sen dess bara mått sämre och sämre. Sen dess har jag hållt det hemligt tills för några veckor sedan då jag berättade det för min pojkvän. Det hjälpte mig en jävla massa, eftersom han är den första som kunnat få mig att äta när jag egentligen tänker vägra, och faktiskt se någonting fint hos mig själv och inte skära sönder mig när allt känns fel. Nu har han varit otrogen med 3 brudar, alla smalare än mig och ljugit mig rakt upp i ansiktet om det, så nu är det påväg nerför tusen gånger värre än någonsin. Jag rörs extremt av din blog och känner igen mig, du får hemskt gärna skicka ett mail om du vill prata eller vad som helst. Jag blir också dömd utan att ha skadat någon, jag offrar alltid allt för att bara få skit tillbaka. Jag dömmer dig inte, och om du inte svarar så hoppas jag i alla fall att du mår bättre snart. Massor av kyssar och kramar och även ett genuint jävla tack för att du bloggar ! <3

2009-01-04 @ 02:14:32
Postat av: anonym

.

2009-03-16 @ 00:17:51
URL: http://tankar-om-mitt-liv.blogspot.com/
Postat av: AB

har börjat läsa dina blogg nu, och det var länge sen det här inlägget var.



jag har blivit våldtagen, jag var 8 år och vara bara i en dunge bredvid min skola och lekte på en lekplats. jag gick inte i skolan på ett halv år efter det för att jag var rädd. jag tänkte inte så mycket på att jag blivit våldtagen, jag var lixom åtta, jag visste inte vad det var. visste bara att jag var rädd.



det sitter fortfarande kvar idag, har anorexia jag med, fast håller på att bli "frisk" eller iaf försöker. har även hållet på med droger och alkoholmissbruk, samt sexmissbruk. konstigt med tanke på att jag blev våldtagen och typ borde vara rädd eller något? men ist känner jag mig bara äcklig och förstörd så det spelar ingen roll vad någon gör med mig längre. har inte berättat det här för någon och hade därför inte anmält eller någonting, jag är för rädd för att anmäla och dessutom var det så länge sen.



värt att nämna är att jag är 15 år nu.



läser din blogg hela tiden och hoppas verkligen det blir bättre, jag vet hur tufft det är. men du ska veta att jag tror på dig <3

2009-04-23 @ 18:50:37
Postat av: glitter

Det jag har gjort tills en månad sen var att skjuta upp smärtan, för ett halvår sen med droger (vilket jag ångrar skitmycket, men nu är jag fri från drogerna) och genom att skada mig, men sen för en månad sen litade jag på att allt skulle ordna sig. Min pojkvän sa åt mig att det inte var mitt fel. Att dem aldrig skulle få tag på mig igen. Han sa att han skulle skydda mig.

Jag kan prata öppet om vissa delar av det, vissa gånger det hände.

Att skriva om det är ett sett att bearbeta det, precis som det är att prata om det.

2009-09-11 @ 00:42:50
URL: http://glittergettbetter.blogg.se/
Postat av: T

första gången var jag kanske 7 år..mamma var bortrest och jag sov i pappas säng..vaknade och han hade handen i mina pyjamas byxor. andra gången var jag kanske 11,mamma var bortrest jag sov i pappas säng,jag vaknade och han hade handen i mina pyjamas byxor.vid det tillfället sprang jag till min syster och berättade, allt togs upp i familjen men enligt pappa hände allt i sömnen.jag kan inte glömma det och det känns hela tiden som att han kollar äckligt på mig och jag kan inte glömma det som hänt.tänk om mer hänt när jag var liten som jag har förträngt,,eller tänk om det bara var i sömnen det hände,,jag mår så dåligt över detta även om det bara är en liten grej..tänk att mamma inte gjorde något.....hon trodde inte på mig..

2009-09-26 @ 02:54:56
Postat av: X

Blev våldtagen av fadern till mitt barn och jag hamnade i en psykos efter beskedet, att jag var gravid och kom inte ur det förrän det var försent att göra något åt det..

2009-12-08 @ 00:47:06
Postat av: Sara

jag håller på med någon och gillar honom. Värsta moralen och behandla mig som en prinsessa. Ville inte ha sex förrän han hadde 'belreftelse' om att jag gillar honom. Vi var fulla och hadde sex. Jag var astrött och somnade, han började om hela tiden.. igck ner på mig osv.. ja var trött och minns hur ont det tog och hur obekväm jag kände mig. Vi bor på internat och jag sover med honom varje natt. Då och då vaknar jag till att han tafsar på mig på eller i trosorna eller på mina bröst. Låtsas att jag sover och försöker lyssna på om han gör det med (han är rätt livlig i sömnen...) Vi skämtade länge med mina kompisar om hur länge det tog innan vi hade sex med killen i fråga. Såklart ville de höra hur de var. Men jag kunde inte berätta att det kändes som om jag blivit våldtagen.. jag skämdes. Han är det bästa jag någonsin kommer att få, han fick mig att komma över mitt ex som jag trodde jag alddrig skulle komma över. Alla älskar denhär kille, han är som fårn en film. Men jag är rädd för att a sex med honom igen. Han är som en annan människo då. Brukar tänka på det och skylla på att han var full. Fårse inom ett par dagar i guess.

2009-12-09 @ 20:50:57
Postat av: Lizz

Jag hatar att höra om sånt här. Jag hatar att veta att människor är med om detta var eviga jävla dag! Min första pojkvän, han manipulerade mig totalt. Han fick mig att spela ett spel inför min familj och mina vänner. Visade alla hur mycket jag älskade honom (men jag visste inte ens vad kärlek till en pojkvän var, jag kände ingenting annat än hat emot honom och efter att vi strulat en kväll säger han till alla att vi är tillsammans och jag vågar inte säga emot). Han drack, jämt, och jag började dricka, jämt. Jag drack i skolan, smög in på toaletten och försökte tränga undan allt han gjorde mot mig. Skar mig och svälte mig själv. En dag dumpade jag honom då han var i lumpen, då jag äntligen vågade ta mig mod för jag visste att han kunde inte slita sönder mina kläder och hota mig med stryk. Jag berättade för min mamma och hon skrek åt mig att jag ljög. Hon pratade med honom ofta och hade honom som stöd i sin egen skiljsmässa. Trots att jag grät och bad henne sluta. Nu är jag 22 och har två underbara små barn med en helt underbar kille och mamma tror mig äntligen och säger att hon fick panik. Hon hade gjort allt i sin makt för att jag inte skulle behöva gå samma väg som hon gjort och hon kände sig totalt misslyckad. Idag är min mamma min bästa vän, klarar mig inte utan henne. Men vägen dit jag är idag var lång. Alkoholmissbruk, sexmisssbruk (ironiskt, eller hur?!) och självsvält. Jag tänker ofta på det som pågick under ett helt år och jag hoppas att min dotter och min son aldrig någonsin kommer bli behandlade så, eller att de själva skulle behandla någon så. Livet är tufft, alltför tufft för många.

2009-12-16 @ 11:42:04
Postat av: ebba

Usch vad hemskt det är att läsa om allt ni berättar..

Dom killarna som gjort saker mot er är inte värda ett skit, hoppas ni förstår det.

Lycka till allihopa och hoppas att det går bra för er.. <3

2009-12-31 @ 00:12:45
URL: http://bloondast.blogg.se/
Postat av: Ge

Vet du ...många ska göra dig illa under hela ditt liv..men det gäller dig att inte låt blir påverkad , visst att ibland låta som ingenting har händer, hjälp med att försätta leva livet....jag vet att ingen kommer till världen för att bara lida...så har jag tänkt varje gång ,jag känner mig att kraft börjar ta slut för att kämpa för bästa dagar..och idag tros alla odds har jag en familjen och barn och en man som älskar mig mycket....men då och då onda tankar vill komman nära mig och skruva in i mitt huvud att jag inbilla mig av jag är lycklig, så gäller att var i sitt vakt och dra in alla bra minner och personer som vi gör skillnad i deras livet och vice versa. Jag bruka tycka synd om de som behöver göra andra illa för att känna sig värd eller att känna sig mäktig, hur avundsjuka måste de vara av en för att göra den illa. TRO inte att du är speciell, BARA ... DU MÅSTE VETA ATT DU ÄR SPECIELL.Om du inte har nån som längtan efter dig hitta en...försök hjälpa någon ibland att tänka o se på andras problem gör sina egna problem mindre. Det finns många föreningar som behöv frivillig hjälp..inte vet jag ibland man hitta hjälp till sina problem genom att hjälpa andra med sina problem.

2011-01-02 @ 15:33:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Blogg listad på Bloggtoppen.se