Träningsvärk



Alltså jag har sådan träningsvärk... jag tror inte ni kan förstå. Jag har typ inte tränat på över ett år, och nu har jag ansträngt mig så in i helvete. Har så ont att jag inte kan gå i trappor. 

Men det är skönt, att få vara lite trött i kroppen "på riktigt". Inte sådär trött så att det känns som att man ska svimma (hej anorexi/träningsmani - freak) utan faktiskt trött för att man ansträngt MUSKLERNA på ett bra sätt.

Klackar



Någon frågade om längden på klackar för att det ska bli bra och effektiv träning för benen. Jag som är så lång är lite rädd för att ha höga klackar på mig, men jag brukar ändå trycka ner mina fötter i klackar som är mellan sju och 13 centimeter höga.

En sådan där joggare



Vet ni vad jag skulle vilja (förutom några miljarder på kontot, en perfekt kropp, mindre näsa)? Jag skulle vilja vara den där personen som knyter på sig löpardojjorna och sedan är ute och springer i någon timme.

Jag är så ofantligt lat, jag har alltid varit personen som hellre skiter i att äta än att äta och träna bort det. Men jag skulle vilja vara en "joggare". Samla tankarna, eller inte tänka alls, och bara springa.


Det skulle vara så härligt.

Tips för förbränning


Har ni några supertips? Mina bästa tips är:


1. Ta alltid trapporna.
2. Rör på dig även när du sitter still. Sitt alltså aldrig helt still, rör på benen eller överkroppen etc.
3. Sitt rakryggad. Finns någon statistik som säger att förbränningen ökar med 10%.
4. När du tar trapporna, använd hela foten och inte bara tårna. Det bränner mer på baksidan av benen/rumpan (och det är ju något alla vill, eller hur?!)
5. Ät regelbundet för att "hålla igång maskinen", dvs din kropps inre!

Ut och springa


Jag tänkte gå ut och jogga lite, men ändrade mig. För mycket skit som mördade, våldtagna offer... jag menar, det kan ju hända mig med?!

Jag tänker aldrig gå ut igen.

Ögonen i kors och träna



Ursch, jag är så trött att ögonen går i kors på mig. Drömde konstiga drömmar i natt...

Nej, nu ska jag träna. Jag brukar alltid bli lite piggare av det. Puss.

Ont i hjärtat och tankegångar

Jag har ont i hjärtat.

Tränade nyss, och fick sådan läskig hjärtklappning. Samtidigt som jag masserade bröstet kunde jag inte hjälpa att tankarna skenade iväg: "hemskt om jag skulle dö för att mitt hjärta slutade slå nu. Nu ger hjärtat upp och nu kommer jag dö."

Sedan fortsatte tankegångarna. Om hur folk skulle titta på varandra med häpna miner när dom hörde att jag hade dött som en följd av min anorexi. "Hon?" skulle dom fråga varandra. "Men hon är ju inte ens smal!"

Och så fortsätter jag att träna.

Övertränat



Nu har jag gjort det igen. Övertränat. Jag hatar när jag gör det... Den här gången har jag sträckt båda fötterna, så jag kan knappt gå. Hur lyckas man?

Idag ska jag träffa samma vän igen, och trösta och tröstas. Det mesta känns lite lättare när man är två.

Puss på er! <3

Jag måste inte vara duktig



"Jag måste inte vara duktig jämt", sade jag till mig själv nyss. Jag måste faktiskt inte det! Och inte ni heller.

Jag brukar alltid träna, varje dag, ganska hårt. Men idag när jag gick upp så mådde jag fruktansvärt illa. Och istället för att ta det lugnt och ligga kvar i sängen som en normal människa så gick jag upp och tränade. Men mitt i träningspasset sade det stopp för kroppen. Jag orkade inte mer.

Och varför ska jag träna när jag mår dåligt? Jag måste sluta vara så "duktig" jämt och börja ta det lugnt. Jag måste börja rucka på mina vanor; dom är ju trots allt inga bra vanor.

Tränat sönder mig själv



Jag älskar att träna. Jag tycker att det är det bästa som finns, att svettas och ta i så att det nästan svartnar för ögonen och musklerna darrar. Det är något jag älskar och alltid har älskat.

Jag vet inte ifall jag har sträckt mig, men jag har skitont i ryggen och i nacken. Inatt kunde jag inte sova en blund för att jag hade så ont. Och vi har bara Alvedon hemma, jag skulle behöva Voltaren... fast allra helst typ bedövningsmedel för hästar.

Jag hatar mig själv för att jag övertränar, men jag tycker ju att det är så fruktansvärt roligt.

Ortorexi



Pania, du undrade vad ortorexi är.

Här kan du läsa om det.

Är det rätt eller fel?

Är det rätt eller fel av mig att vilja anlita en dietist och personlig tränare?

Jag vill höra hur ni tänker kring detta.


Personlig Tränare, ett slöseri?



Något jag stör mig på är slöseri. Vad det än handlar om.

Jag hatar att handla för mycket mat, och så ligger den och ruttnar eller så bli man jättestressad och det känns som att man måste äta den bara för att den inte ska ruttna. Jag hatar att köpa kläder eller saker som bara hänger i garderoben / ligger i lådor.

Det finns en ny sak jag stör mig på, och det är människor som skriver om sina "PT":s. Sina personliga tränare. "Haha, min PT har ringt och jagat mig i flera veckor nu, hihi".

Vadfan, betalar man pengar för det så får man väl resa sig ur soffan och anstränga sig lite? Det är sådant slöseri, det är lathet... alla sådana saker jag stör mig på. Betalar man en annan människa för att hjälpa en med sin träning, ska man låta bli att svara då? Korkat.


Vältränad is the shiet.



Ge mig MUSKLER, jag vill ORKA, jag vill träna, jag vill bli stark.

Visste ni att över hälften av alla anorektiker blir bulimiker?
Visste ni att andra hälften blir typ ortorektiker?

Haha. Okay, det sista hittade jag på, men det känns lite så när man läser runt lite. Många överger det totalt smala för att gå upp några kilon men bli vältränade. Så vill jag bli. Jag kan tänka mig att gå upp i vikt om jag får en kropp som typ Kendra (bilden). Purr...

Ironi på högsta nivån



Tränade för min nya tränare idag igen. Kommer ni ihåg att jag tidigare nämnt att min förra tränare tyckte att jag var ett kontrollfreak?

Nu kom det igen. Min NYA tränare, som jag tränat för typ fyra, fem gånger, säger idag: "Du måste våga lätta på kontrollen lite mera, jag märker att du är perfektionist. Men du måste låta det gå fel ibland också, det GÖR INGET om det går fel!"


Haha. Är inte det lite ironiskt? Dom skulle bara veta.

Träningsvärk + Michelle Pfeiffer



Här är en av hennes största fan - sites.

Jösses, idag har jag sådan träningsverk att jag knappt kan gå. När jag ställer mig upp skakar hela kroppen. Det gör nästan ont!

Men det är skönare att ha ont på "utsidan" än på insidan. Hellre tung känsla i kroppen än tung, jobbig känsla i "hjärtat".
Ni kanske förstår vad jag menar.

Jaja, idag ska jag inte göra något speciellt, förutom springa en massa ärenden som vanligt. Så kroppen hinner ta igen sig lite. Kram kram kram på er!

Sömnproblem



Nu har jag fått nya ångest/sömnpiller. Det känns bra, nu kanske jag äntligen får lite sömn!

Idag har jag ridit också. Det gick så himla bra! Min nya tränare sade idag: "tänk på att du är hästens lärare", och det stämmer så himla väl. Hur ska jag orka vara min hästs lärare om jag inte ens kan ta hand om mig själv? Jag måste bli frisk så att jag orkar mer, kan träna mera och därigenom få bättre kondition och bättre styrka.

Frisk, frisk, frisk. Motivation!

Att ge upp vanan eller ge upp mitt liv


"... but she laughed and added she wasn't sure which to give up: her life or the habit."

Det är så sant. Vad ska man ge upp? Det finns bara två utvägar: antingen livet som frisk eller döden som sjuk.

Jag lurar bara mig själv. "Det gör inget om jag spyr upp den här måltiden", "jag kan inte äta det där, för jag har inte tränat något än" osv.

Hur kan jag vara så fet hemma i spegeln och så smal när jag är ute med andra människor?
Jag var och tränade med en tjejkompis igår igen. Jag ser ju hur folk glor på mig. Jag ser att dom stirrar på min kropp. Jag ser hur folk stirrar bara jag går på gatorna och visar mina fula ben! Jag ser blickarna. Och dom stirrar och undrar vad fan jag gör på ett gym.

Och ändå vill jag bara spy upp det jag precis ätit eller ut och göra av med kalorier.


Jag hatar, hatar, hatar mitt liv! Det finns ingen mening, jag har inget att leva för längre! Förlåt att jag är så himla negativ men jag har verkligen ingen annanstans att vända mig...!


Att träna på gym



Jag och min tjejkompis var och tränade idag istället, efter att jag hade ätit havregrynsgröt till frukost.

Men jag var sjukt rädd när jag gick in. Jag pälsade på mig sjukt mycket kläder för att dom inte skulle se hur jag såg ut, ändå glodde hon i receptionen galet mycket. När vi sedan tränade hade jag ett linne på mig, och jösses vad folk glodde.

I min sjuka hjärna glodde dom för att jag är missformad och konstig - på riktigt var det nog inte så.

Ja ja, skönt var det i alla fall, fast jag hade gärna tränat mer cardio. Min tjejkompis ville köra mer muskelträning, vilket var fine for me.

Känd tränare och fars dag



Hoho, idag var jag iväg med min lilla pålle och red. Åh, det här är så otroligt stort: jag ska få börja rida för en jättekänd tränare (förhoppningsvis, om vi gillar varandra). Det här är kolossalt. Wow. Mitt hjärta bankar fortfarande.

Fars dag är det ju också. Jag, mamma, pappa och morfar ska iväg och äta middag och mysa. Ska bli trevligt, hoppas mina föräldrar orkar hålla sams! Fast i och försig, enda gången dom håller sams är när dom gaddar ihop sig mot mig.

Hoppas ni får en trevlig söndagkväll, och glöm inte att uppvakta era pappor! Massa kramar <3

Tidigare inlägg
RSS 2.0
Blogg listad på Bloggtoppen.se