My Ana Life

Jag ser att det florerar ett rykte ute i bloggvärlden som säger att jag "hatar alla som äter". Jag vet faktiskt inte var ni har fått det ifrån, hittar ni det så länka gärna.

Jag äter ju själv? Alla människor äter, betyder det att jag hatar alla människor där ute i världen (förutom dom som svälter ihjäl i Afrika)? Nej, jag hatar inte folk som äter.

Ja, jag kan känna ilska när någon kommer och klagar på att dom är hungriga. Men hitta gärna något som jag har skrivit (inom det senaste året/halvåret, att ta när jag var pro - ana tycker jag inte räknas?) där jag har skrivit hur jag hatar alla människor som äter.

Jag vet att jag har sagt det här tusen gånger, men... fan vad ni är fantastiska. Loggade precis in på min mailbox, och jag har tårar i mina ögon.

Ni är så vackra, så underbara. Vad har jag gjort för att förtjäna all denna kärlek?

Låten var den en tjej som heter Vanja som skickade till mig. Vilken otroligt begåvad tjej. Så himla vacker röst! Hennes myspace kan ni hitta här, kan verkligen rekommendera den.

M... jag vet att jag har sagt att du får läsa min blogg. Men snälla, gör det inte.

Jag vet inte hur långt du har kommit eller så, men jag skulle föredra om du lät bli att läsa längre.
Den här bloggen reflekterar hela mitt liv, och det känns så naket på något sätt. Det här blottar några av mina känsligaste punkter.

Jag vet att du antagligen kommer skita i det här och fortsätta att läsa, envis som du är... men om du älskar mig, läs inte mer.

I love you <3

Så går jag in på kommentarerna... och ser detta.

Nej, jga tnkär nte kolal åp dni bloggne fefan.

Jösses... jag är alldeles matt.

Har precis suttit och kollat igenom lite bloggar, och nu minns jag varför jag slutade läsa andras bloggar. Min skapare vad folk skriver dåligt, man blir ju mörkrädd. Det här var det värsta jag har varit med om.

"Jag skaaa knulla din mamma nerfrånn upp!!"
"Asså det här blir ett jättekortinlggä för nu ska ja iväg och hämta mina mjukisar hoss Mandaaa babe<333"

För en språkpolis som jag, som älskar det skrivna ordet och älskar vackert skrivande... jag får ilningar i tänderna. På riktigt. Det gör ONT att läsa sådant här.

Uäh. I just threw up a bit in my mouth.

Ursch vad vi gnäller här i bloggvärlden. Om allt möjligt. Antingen handlar det om att gnälla på vädret eller så bloggar man bara för att tjäna pengar. Trist att det ska bli så!

Bort med blogglönerna, man borde fan inte tjäna pengar på att uppdatera en blogg.

Tänker du kämpa för livet eller tänker du passera genom det som ett spöke?


Paul McCartney



Guns'n'Roses

Okay, såhär var det:

Jag gav honom två boxar med belgisk choklad. Och dom har ju en lite annorlunda form (det var därför jag kunde se att det var den som var inslagen i kylskåpet... den låg till och med på samma plats, pinsamt att inte ens flytta på den). Den ena tuggade han i sig på två sekunder (eller ja, typ några dagar) och ja, han älskar choklad.

Tydligen hade han sagt detta till mig tidigare?! Att han var tvungen att re - gifta en av mina chokladaskar eftersom han inte hade så mycket pengar att köpa julklappar för. Men det är fan inte okay i alla fall? Vem ger bort något man får av sin flickvän - till sin mamma?

SNACKA om wierd. Alltså... jag finner faktiskt inga ord.

OMG.

Kom nyss hem till min kille, öppnar kylen för att dra fram en flaska läsk... vet ni vad jag ser? MIN JÄVLA CHOKLAD SOM JAG GAV HONOM, INSLAGEN.

Alltså: jag ger honom belgisk choklad som present, och nu har han slagit in den och ska ge bort den... han kan inte mena allvar?

Vad skulle ni göra? För mig är det här en jäkla turn - off, måste jag säga. En stor, stor, turn - off.

God jul älskade bloggisar!

Julen är verkligen min favorithögtid (trots all död). Allt som har med julen att göra är fantastiskt och påminner mig om bra saker: sammanhållning och familj.

Tror att jag ska åka och överraska min nya Boyfriend nu. Hihi, det pirrar i hela kroppen när jag säger det för mig själv. Boyfriend, kär, jag, wohoo! *Ronja rövardotterskrik*

Jag är kär ( :) ). För första gången i mitt liv är jag KÄR. Friskt kär, inte besatt i någon udda människa - utan kär i någon som verkar vara frisk och som verkar vara BRA FÖR MIG.

OMG. Hade jag inte varit så kär hade jag nästan slagit till mig själv. Dumma människa med ett fånleende på läpparna. Försvinn dumleende, och sluta fnittra för fan!

Jojagog älolsoskokaror dodigog!

Inga räkor för mig. Det blev mango istället.

Om man blundar och suger på den är det nästan som att äta räkor. Ja, jag har bra fantasi.

Varför har vi inga skaljdjur hemma? Jag har stort fisk - craving. Det är nästan så jag vill äta kattens räk - och laxpurée för att jag är så sugen.

Nu ska jag gå och rota i frysen tills jag hittar något. Annars blir det kattmat.

Jag satt och pratade lite med en person som betyder väldigt mycket för mig tidigare idag, och han satte igång något i min tankeverksamhet.

Vi pratade om livet, och hur han såg på det jag gjorde mot mig själv. Han såg det som att JAG hindrade mig själv från att bli bra. Den enda som satte mina gränser var jag själv.

Jag satt och spånade vidare på det här och kom fram till att han har rätt. Den enda som stoppar mig själv är ju JAG.

But what if... what if that's just what I want? Jag ser hela mitt liv framför mig. Jag har inga gränser. Jag är intelligent, jag har pengar, jag ser bra ut, jag kan prata och charma/manipulera folk. Det finns absolut INGENTING som stoppar mig från att göra det jag vill.

Då kommer min fråga: och sen då? Jag hade en kompis som tog självmord för att han fick en dom på livstids fängelse. Var han svag? Han ville inte sitta i fängelse och såg ingen annan utväg.

Om jag ser mitt liv... framför mig, helt inrutat... precis som ett fängelse, precis vad som kommer hända... är jag svag då? Är jag svag för att jag inte vill leva ett liv utan mening?

"Det handlar om att hitta livets små glädjeämnen," svarade han då. "Sådant som får dig att må bra just då. Mat, skratt, filmer, vänner, sex... vad som helst."

Men om jag inte har någon glädje i det där då? Om jag inte har någon glädje i något?

Ärligt talat, är det NÅGON som blir förvånad över den här nyheten?

Efter Heath Ledger, efter all fakta om att alla kändisar använder sig utav droger? Hur kan man bli förvånad?

Tom. Nu sitter jag här mitt i natten, IGEN. Och jag känner ingenting. Det gör ont, men jag känner ingenting.

Skärde upp handlederna igen. Kan ändå inte känna någonting... jag är så trött på det här. Den här gången ville det inte sluta blöda.

Och kommer aldrig att bli normal heller. Men vem fan vill vara normal?


Dessutom är det min bestämda övertygelse om att dom som är "normala" bara trycker undan den "onormala" sidan hos sig själva, för att dom är för rädda för att vara annorlunda... dom vill inte vara freaks.

Men det är så vackert att vara ett freak, att våga sticka ut. Att våga vara annorlunda från normen.

(Nej, jag har inget emot Kenza, sluta nu. Det råkade bara bli henne för att jag kom att tänka på henne. Jämför henne med till exempel Carolina Gynning, som outar allt om sig själv. Kenza sägs vara vacker när hon är ärlig men Gynning som är det jämt, hon kallas för vulgär och mediakåt... var går gränsen?)

Jag tycker personligen att det vackraste som finns hos andra människor är att visa sig svag. Om en människa visar sig svag och kan stå för det framför mig blir jag oerhört imponerad. Jag tycker att det är skithäftigt.

Har ni inte tänkt på det? När en bloggare som i vanliga fall brukar vara ganska kall om sina egna känslor (host - KENZA - host) och sedan i ett inlägg INTE är det, då tycker alla att hon är fantastisk som skriver om sina känslor.

Men jag, som skriver om något som var tredje människa någon gång drabbas av (panikångest), får skit för det. Är inte det dubbelmoral, så vet jag inte vad som är.

Vad sjutton heter det "orangepinne" för?

Den som kom på det namnet skulle jag vilja träffa. Andra människor vill träffa Elvis, men jag vill träffa människan som kom på ordet "orangepinne".

Varför inte nagelbandssticka? Eller nagelsticka? Eller varför ens DÖPA det till något?!

Wow. Ni är som mina små slagsmålskämpar, mina goda bakterier i kroppen som kastar sig över cancersvulsten anorexi och bankar skiten ur henne, tills hon flyr för glatta livet.

JA, vi ska kämpa! FUCK det här destruktiva livet! Jag VÄLJER LIVET.

NI väljer livet. Gah, vad ni gör mig lycklig!

Det går inte att lära gamla hundar sitta, eller vad är det man brukar säga?

Svälter mig själv mer än vanligt. Dricker alkohol igen, skär mig själv, straffar mig själv värre än någonsin. Back to drugs too.

Jag vill inte. Men vad kan jag göra för att dämpa ångesten?


Det finns inget hopp för mig. Jag kan inte se någon väg ur det här mörkret längre.
Och för första gången på mycket, mycket länge, så vet jag inte om jag vill det heller. Jag drömde om en framtid med rakblad när jag var liten.

Ironiskt att det var ett champagne - glas som jag skar mig med den här gången. Don't you just love it?

Nu har jag precis läst ut Twilight. Och jag måste erkänna att jag blev besviken. Efter all denna hype kring denna bok så måste jag säga att den var bra, men inte mycket mer.

Det finns många bättre böcker/författare där ute.

Så vad tror ni? Hur blev boken så hypad? På grund av filmen eller på grund av att "rätt" personer har hypat den?

Hur mycket och ofta tränade du när det var/är som värst? O fortsätt kämpa för att bli frisk, du ÄR värd det! Både för våran ;) och framför allt DIN skull! :D

Numera orkar jag inte träna längre. Orkar oftast inte ens rida om dagarna, så det blir väl mest promenader. Förut kunde jag träna upp emot 6 timmar om dagen.

tränar du fortfarande för minna telde?

Nej

Undrar varför du inte vill åka till något behandlingshem och ta upp kampen för att bli fri från anorexin?

För att jag inte tål att bli behandlad som en efterbliven, eller som ett barn. Tyvärr är det oftast sådana figurer som jobbar på behandlingshem, och jag hatar det. Psykolog fungerar bra för mig just nu.

Vad hatar du mest i världen?

Det jag precis skrev, haha. Att bli behandlad som korkad, eller att bli behandlad som en TJEJ i internationella sammanhang. Män från andra länder brukar inte ens hälsa på en.

tror du att man helt kan bli fri från aneroxian?

Ja, det tror jag faktiskt.

Hej!
Hur ser du på andra människor? Alltså tänker du typ "Oj hon borde verkligen tänka på vad hon/han stoppar i sig" eller tycker du det är deras ensak? Tänker du bara på vad det är du själv gör?

Lite krånglig fråga men jag hoppas du förstod.
Ha det bra!

Jag kollar alltid in utseendet på andra människor, det måste jag erkänna, för det gör alla och det vore idiotiskt att erkänna något annat. Däremot är jag väldigt noga med att inte döma folk vid första ögonkastet, för det är jag van vid att folk gör med mig, och jag hatar det.

 

Hur går det för dig i skolan? Trivs du? Är det svårt?
Äter du skollunch?

Tja, inte så bra… jag orkar inte koncentrera mig så mycket. Men det händer mycket i mitt liv just nu också. Trivs gör jag, och det är inte speciellt svårt. Nej, jag äter inte skollunch.

Vad har du för planer för julen + vintern i allmänhet?

Resa!

Vilken mat tycker du är lättast att äta? Vad ger dig mest ångest?

Flytande kalorier. Tung mat som pasta ger mest ångest

På en skala från 1-10, i vilket skede av tillfrisknandeprocessen tycker du att du är?

5 – 6.

Är det ingen i din omgivning som blir arg/irriterad på dig när du inte äter/äter så lite?

Jo, men jag är oftast ensam och undviker folk som blir irriterade på mig eller försöker få mig att äta.

Vilka bloggar läser du?

Just nu läser jag faktiskt inga. Hinner inte.

 

Har du någonsin träffat en bloggläsare?

Javisst! Ganska många faktiskt. Och jag har lärt känna en massa fina och underbara människor genom bloggen.

Hur många av dina bekanta tror du känner till din blogg?

En hel del tyvärr, verkar det som.

Hur hittade din mamma din blogg? Berättade du om den för henne? Vrf?

Ingen aning faktiskt. Jag berättade inte om den så hon måste ha hittat den när den var på Aftonbladets hemsida. Men jag tror inte att hon läser den längre.

Lider du av tvångstankar?

Ja. Sjukt många. Jag vill inte berätta vilka, för jag vet att det sätter griller i huvudet på folk. Om jag hör om någons tvångstankar har jag jättelätt för att ta upp dom.

Vad tycker du om:
-Anna Hibbs?

Artig och trevlig. Proffsig.

-Kissie?

Underhållande. Känner henne inte så jag kan inte säga mer än det jag har fått från hennes blogg… jag hoppas att hon inte tappar bort sig mer.

-DennisM?

Länge sedan jag läste hans blogg, men förstod snabbt att han var pro – ana, och vad jag förstår är han väl det fortfarande men med lite regler vid sidan om så han inte ska bli avstängd från blogg.se

-Bobby Oduncu?

Ingen uppfattning.

-Linn Herbertsson?

Det vet jag inte ens vem det är, hehe. Länka gärna!

Vad har du för åsikt om skönhetsoperationer?

Ingen egentligen. Om man inte trivs med sig själv så varför inte? Men man får akta sig så man inte förlorar sig själv i det där, det är väldigt enkelt.

Favoritmaträtt?

Oh, det ändras hela tiden, men kyckling, thai, kinamat och kryddstark mat i alla former just nu.

Varför börjar du inte äta igen? är det rädslan över att bli "tjock"?

Kram på dig! <3

Faktiskt inte. Eller inte bara. Det är bara så svårt att veta var gränsen går… äter jag för mycket får jag sådan kramp i magen att det känns som att jag ska dö. Det gör så jävulskt ont.  Kram!<3

Vem är din favorit-designer?

Hm, jag gillar verkligen Just Cavallis kollektion (F/W – 09) men annars är jag mycket för Marc Jacobs. John Galliano för hans kreativitet.

Om du fick byta liv med en annan person för tre veckor, vem skulle du välja?

Någon som bor väldigt fattigt, typ en gård nere i Indien, kåkstad i Afrika eller liknande. För att få perspektiv på saker och för att uppskatta min egen tillvaro mera.

Tycker du Sverige ska införa euro? Varför/varför inte?

Nej. Ja, eller visst, jag är för internationalisering, att vi ska tänka på oss själva som europeer och inte svenskar, men nej… kalla mig konservativ men jag gillar ändå att Sverige är ett eget land med egna lagar. Det blir lite för mycket med denna hysteri kring EU och att vi ska vara som ett och samma land. Vi kommer sluta som USA till slut.

Vad är din största "drivkraft" Vad får dig att stiga upp ur sängen på morgonen å orka ta dig igenom hela dagen?
Just nu, ingenting.

Hur länge planerar du att fortsätta blogga?
Så länge jag fortfarande hinner och så länge jag faktiskt hjälper någon.

Hur tycker du att du mår nuförtiden i jämförelse med de två åren du har bloggat?
Bättre, måste jag säga. Jag har väl i alla fall accepterat faktumet att jag är sjuk och gör något åt det.

Du har sagt nångång att du ibland får mejl av killar (!) med ätstörningar. Är det sant? Skulle du kunna berätta lite mera om det?
(Jag har aldrig hört talas om nån kille som lidit av ÄS, så därför är jag nyfiken.)
Haha, ja, vad vill du veta? Det finns killar med ätstörningar, både bulimiker och anorektiker, men det är inte lika accepterat som att vara tjej och ha en ÄS.

Har du några fobier?
Ja. Valar. Djupa vatten. Mörka, okända vatten. Får gåshud och ryckningar i kinden bara jag tänker på det.

Vad gör dig riktigt, riktigt ARG?
Att bli behandlad annorlunda på grund av den jag är. Att se andra bli behandlade dåligt. Dryghet.

Tror du på Gud?
Jag är kristen, jag tror på det mesta av aspekterna… Jag är halvreligiös skulle man kunna säga. Jag kan inte missbruka H*rrens namn iaf. Kan inte ens skriva det, haha.

Vad har du för politiska åsikter?
Blå, liberal. 80 % moderat, 10 % folkpartist, resten eget tänkande och lite miljöpartist – tänkande.

Ditt livs största misstag?
Att ha provat droger.

Om du hade fått leva om ditt liv, vad hade du gjort annorlunda?
Inte provat droger.

När slutade du vara pro ana å började kämpa emot sjukdomen? Vad var vändpunkten?
Det vet jag faktiskt inte. Kolla längre bak i bloggen, haha. Jag var ju pro – ana när jag startade bloggen för två (tre?) år sedan.

Favoritförfattare?
Åh! Många bra. Gillar böckerna som Neil Strauss har skrivit med olika kändisar. David Eddings, Terry Pratchett, J.K. Rowling för hennes härliga sätt att skriva känslosamt… Philip Pullman… och många, många fler. Älskar att läsa!

 

I vilken ordning klär du på dig kläderna på morgonen?

Nerifrån och upp.

Vilken käke borstar du först när du borstar tänderna?

Vänster nere.

Hur många har du träffat irl som känt till din blogg? Hur många av dem träffade du frivilligt?

Alla har jag träffat frivilligt. Och jag har träffat ganska många… flera av dom räknar jag till och med som mina närmaste vänner. Linn och Emma, känn er träffade, du med Ida.

Vad är du mest sugen på att äta just nu?

Ingenting faktiskt. Sitter med en kopp vaniljte framför mig.

Om du fick önska dig vad som helst för stunden, vad skulle du önska?

World Peace. Nej, men kanske fler timmar på ett dygn så jag hann göra mer saker på en dag.

Hur skulle du beskriva din klädstil?

Rock. Ombytlig. Klassisk. Chic. Välvårdad.

Hur skulle du beskriva din personlighet?

Glad, spontan, utåtriktad, självsäker, ödmjuk, envis.

finns det någon liten del av dig, eller stor, som faktiskt är glad över att du en gång drabbades av anorexi?

Ja. (Men jag måste tilläga att det faktiskt är den friska delen av mig… anorexin har gjort mig mer ödmjuk och insett att jag inte är så stor här på jorden.)

många ätstörda känner ju en sorts kärlek till sin sjukdom. det blir väl liksom... som ett eget litet barn?

Jag sade faktiskt det till min psykolog för någon dag sedan. När hon påpekade det ologiska i det jag framförde så gnällde jag tillbaka: ”men det är ju som mitt egna lilla skötebarn, det enda jag kan kontrollera och det enda trygga med mig själv”.

”Är det du eller anorexin som säger så?”

”JAG!”

”Vad tänker du på just nu? Vill du gå härifrån?” (mitt kroppspråk talade tydligt om detta för henne)

”… jag tänker… att jag inte vill. Vill inte, vill inte, vill inte.”

”Och vad påminner den rösten dig om? Hur gammal är den rösten?”

”Som en liten tre – åring som gnäller för att denne inte får som den vill.”

”Precis. Då kan vi alltså komma överrens om att anorexin gör dig till en treåring i huvudet. Och du som ville vara så smart?”

hur ofta har du sådana dagar som du faktiskt inte äter något alls?

Äter varje dag numera.

Vet du vad du vill göra med ditt liv?

Nej, ingen aning. Men det skrämmer mig inte längre. För jag vet att jag kommer att bli något. Jag kommer aldrig tillåta mig själv att sitta som 50 – åring i kassa på Ica.

Hur får man motivation att göra något som verkligen skrämmer skiten ur en? Som att t.ex börja plugga.

JUST DO IT. Börja bara. Det kommer rulla på när du väl fått upp farten.

 

Har du ofta huvudvärk p.g.a. att du äter för lite?

Ja.

vem är din förebild? och om du fick leva utan din anorexia en dag .. vad skulle du göra då? :)

Har ingen förebild. Försöker bara ta till mig vad intelligenta människor säger. Jag vet faktiskt inte. Kanske gå på bio och äta popcorn, gå ut och äta middag med tjejkompisar och dricka och äta det jag verkligen ville.

Jag tycker att du verkar som en oerhört färgstark och trevlig person bakom din anorexi. Började faktiskt läsa din blogg idag av en slump och tyckte den var oerhört gripande (och hemskt nog intressant och spännande).

Nu för att komma till min fråga: Har du lust att skriva med en bloggläsare på msn eller ta en fika?

TACK så mycket! Det glädjer mig jättemycket måste jag säga. Och JA, absolut. Maila gärna!

Tycker du att jag väger för mycket? Längd: 157 cm Vikt: 48 kg.
TACK!för att din blogg finns...
Kram

NEJ verkligen inte! Och bara för att inte säga nej kollade jag upp ditt BMI – som ligger på 19,5 – på gränsen till undervikt!  Så nej, verkligen inte. Kram!

Hur har det gått med Boyfriend och den andra killen?
Sen undrar jag också vad din drömvikt är.

Boyfriend och jag = over. Me and New Guy = true

Drömvikten måste jag erkänna ligger i alla fall under 50. (Hata mig inte…)

Har du någonsin försökt kontakta någon av dina läsare eftersom du har blivit så berörd av vad dom skriver till dig? (positiva grejer då)

Ja absolut. Jag svarar så ofta jag hinner, försöker verkligen hinna med men det är svårt, speciellt nu med skolan och allting annat som händer. Jag kan ha otroligt dåligt samvete för att jag inte hinner svara på alla mail och för att ni lägger ner så mycket tid och tanke på mig. Det glädjer mig, men gör mig samtidigt generad... önskar ni kunde ge den kärleken tillbaka till er själva! <3

Det här blir det sista inlägget jag skriver om henne. Som jag sa till henne: om du så gärna vill att jag ska stå för mina åsikter, ja, då ska jag säga mina åsikter till dig nästa gång vi träffas.


Det var dumt av mig att överreagera och bli så förbannad som jag blev. Men när hon trycker ner mig och säger att jag hetsar till anorexi och att jag inte kan stå för vad jag tycker eftersom jag har en anonym blogg, då brast det för mig.

Och när jag svarade på det och gav henne konkreta bevis så hade hon inga argument längre och skrev bara: "tack, det räcker nu."

Och som svar på era kommentarer: jag har inte börjat någonting. Rebecca googlade sig själv (!) och fann ett gammalt inlägg där jag dissade hennes stil. Det är inte att klanka ner på någon, enligt mig. Jag kan dissa George Bush stil också, och en massa andra personer, men det råkade bli just henne.

Jag umgås i samma kretsar som henne. Ni som säger att jag är avundsjuk på henne för att:

1. Hon är smalare
2. Hon är rikare
3. Hon är mer framgångsrik karriärsmässigt

har fel.

1. Rebecca är inte smal. Rebecca är LITEN. Det är en jäkla skillnad.
2. Nej, hon är inte rikare än mig. Detta kan jag naturligtvis inte bevisa utan att ge er bevis, men då avslöjar jag för mycket om mig själv.
3. Eh, nej? Hon är krogvärd. Ni tror inte att jag har fått sådana erbjudanden också? Hon bloggar som jobb, hon har varit med i Sunblock(?). Mediakåt föredetting som vi andra ser ner på, skulle jag kunna säga om jag var elak.

Men nu är jag inte elak. Jag är ärlig. Vilket alla ni som har träffat henne håller med om. Var är hennes vänner? Har hon ens några? Nej, just precis.

Jag har skrivit en ursäkt till henne för mitt beteende. För det var inte okay, det håller jag med om. Men då förväntar jag mig samma sak tillbaka - för har hon varit snäll mot mig? Nej, det har hon inte, men nej, jag har inte fått någon ursäkt. Bara det bevisar vilket snedvriden människa hon är.

Tack till er som givit erat stöd och tack till er andra som kommit med era åsikter! Punkt slut.

Det gör så jävla ont.
Förlåt att jag inte har svarat på fler frågor, det kommer, jag lovar.


I två dagar har jag legat och haft panikattacker på grund av den sista frågan. Alla minnen sköljde över mig igen, deras händer, mörkret...

En av anledningarna till att jag inte kan uppskatta gryningar är för att det var då det hände. Är jag vaken en hel natt och ser gryningsljuset får jag en panikattack direkt.

Jag har rivsår och tuggmärken på handlederna, armarna och bröstet. Jag har varit alldeles för svag för att orka resa mig och ta mig till en kniv eller ett rakblad (och tur är väl det).



Nu ska jag sova. Och putta bort det där minnet där det hör hemma: längst bak i hjärnan, där min lilla skattkista med hemligheter ligger.

Ja, jag har läst vad Rebecca har skrivit om mig. Och jag har svarat, och hon har svarat.

Det roliga är att hon blir så förbannad och skriver tillbaka och försöker döma mig efter att ha läst igenom ett par blogginlägg. Jag är förväntansfull på vad hon svarar på mitt senaste svar.

Det roligaste är att läsa bland kommentarerna. Dom som känner henne genom bloggen älskar henne. Dom som har träffat henne i verkligheten håller med mig.

Så, ja, jag undrar vem det är som är falskast.

Jag lever verkligen ett dubbelliv.

Jag har säkert sagt det förut, men jag skulle bli världens bästa skådespelerska.


I hate my life, and I really hate myself.

skär du dig ofta ?

Nej, det gör jag inte. Inte längre i alla fall.

Hur har det gått med den nya killen? Berätta lite om honom :) Hur länge har du känt honom och hur visste du att det var rätt att lämna boyie?
Det måste ha varit tufft eftersom ni höll ihop så länge. Jag har ett problem liknade det du hade nu.

Åh, det är lite svårt att gå in på utan att bli för personlig. Men jag kan väl säga att jag trodde att Boyie och jag skulle vara tillsammans för alltid, men så träffade jag den här nya killen, som visade sig vara min soulmate.

hur stoppar du din mat cravings?

Intalar mig själv att jag inte är hungrig.

vad äter du på en bra dag?

Jag vill inte gå in på exakt vad jag äter, för jag vet att det ger en del personer idéer och tips. Uppåt en 1500 kalorier i alla fall.

Hur har skolan påverkat ditt mående? Det är ju mycket konkurrens inom de flesta ämnen på högskola. Hur går det med det?

Jag klarar inte av att gå till skolan. Får så mycket ångest. Så nu pluggar jag mest på distans.

Har du fortfarande bra betyg?

Nej. Jag orkar inte koncentrera mig på att plugga.

Kan du beskriva då du kom ut och hittade blogg-idioter utanför din dörr? Sa de något? Vad hände?

URSCH. Ne jag vill inte ens tänka på det. Det bästa är dom som har försökt hacka sig in och försökt få hjälp från olika håll för att lista ut vem jag är. Helt sinnessjukt.

Vad tycker du om julen?
Den påminner mig om värme, glädje, sammanhållning, familj. Själva juldagarna är positiva för mig. Januari däremot påminner mig bara om dåliga saker.

Vilken är din favoritårstid?

Vilken som helst, bara det är varmt…

Favoritkanal på tv?

Tv6 (Family Guy och Simpsons), kanal5, tv3,  E! Channel och Star.

Finns du på ratsit?

Hm, det vet jag inte ens vad det är, så nej, hehe.

Du verkar intresserad av/insatt i politik. Hur ser du på frågan om fördelningen av jordens resurser? I ett globalt perspektiv.

Det beror på hur du menar. Jag tycker att det är fruktansvärt orättvist att vissa länder har hur mycket som helst medan andra måste leva på så otroligt lite. Jag tycker också att det är synd att det finns några få som kontrollerar marknaden på det viset att dom som arbetar får alldeles för lite betalt och dom som betalar för varorna betalar ett överpris. Att resurserna är ojämt fördelade är ganska självklart då klimatet är olikt på olika ställen. Förklara gärna lite utförligare vad du menar.

Hej! Gud vad roligt att du har börjat blogga igen! Jag undrar vad du steker maten i? Typ quornfileer och så. Smör är ju jätteonyttigt, och olivolja innehåller mkt kallisar... (kalorier)

Jag använder en teflonpanna så jag steker inte i något. Skulle jag vara tvungen att använda något så skulle jag använda en sådan där sprayflaska och olivolja…

Hur blir man rädd för mat?

Hm, jag vet faktiskt inte. Det kom gradvis för mig. Jag kan tyvärr inte svara på den frågan.

Hejsan, jag har två frågor:
-vad tycker du är lättast att äta?
-tycker du det är lättare att dricka kcal eller att äta dom?

Jag svarar på dina båda frågor samtidigt: jag tycker att det är lättast att dricka mina kalorier än att äta dem. Jag får typ spänningshuvudvärk när jag tuggar för jag tuggar så hårt och käkmusklerna är så ovana vid det.

Var det inte otroligt svårt att göra slut med din pojkvän? Jag har varit ihop med min i drygt 1 ½ år och jag har gjort slut hundra gånger men vi blir alltid ihop igen. När vet man att det är dags att göra slut på riktigt?

Jag behövde ju någon ny som verkligen fick mig att inse att det här inte var det rätta. Titta på allt jag och Boyfriend har gjort mot varandra, och ändå stannade vi med varandra. Det blir som en dålig vana som man inte kan göra sig av med… det är svårt, men det är värt det om du känner att du faktiskt vill göra slut! Annars är det väl bara att ta det lugnt och se var det utvecklas åt för håll.

är det lättast ätt gå ner i början när man slutar äta eller tar det ett tag innan man börjar gå ner?

Det är lättast i början, mestadels för att kroppen tappar mycket vätska den första tiden.

Vad är Pro Ana, alltså vad är de för skillnad mellan Pro ana och anorexia expempel`?

Anorexia är en sjukdom, pro – ana kallas dom som är för sjukdomen. ”Pro” betyder ”för” och ”ana” är en förkortning av anorexia.

hur gammal är du?

Alldeles för gammal, alldeles för ung.

förlåt men tänker du ens på din framtid? jag menar tänker du på att anorexia bara är slös med tid? jag menar du kan ju inte hålla på så forever! 40 år och anorexia INTE OK!

Nej, jag vet. Jag vet.

vad är du mest/ minst nöjd med när det gäller dig själv?

Mest nöjd med är min intelligens. Att jag har lätt att lära mig saker, och att jag alltid vågar göra saker jag vill göra. Minst nöjd är jag med min kropp och mitt utseende.

hur reagerade dina föräldrar/ vänner / pojkvän när det förstod att du hade anorexia?

Mamma: "Det här har jag vetat om länge."

Pappa: *tystnad*

Boyfriend: "Eh, va?"

vad är din högsta dröm?

Att bli NÅGON. Att få lämna ett avtryck i historien till dom efterlevande.

tycker du att idol-tove är snygg?

Ja, det tycker jag.

Jo! Hur gör man för att få en anonym blogg? Räcker det med vanliga blogg.se och sen ha lösen?
Eller är Blogg.no eller SoulCast bättre? Jag vet inte hur man byter domän och döljer ip-numret så jag vill ha det så enkelt som möjligt!
Skaffa en anonym e – mailadress. Sedan är det bara att skaffa en blogg vart du vill, och inte lämna några personliga uppgifter, utan bara påhittade. Inte lägga ut några bilder på dig själv eller alltför personlig info. Om du vill lösenordsskydda din blogg så att ingen annan kan läsa den är det bara att välja den bland inställningarna.

- Hur, när och varför började du med kokain?

- Vad var det som fick dig att sluta med drogerna?
- Om du kunde spola tillbaka tiden, skulle du då aldrig ens testat?
- Vad har du för råd till en 16 åring tjej som vill testa att gå ner i vikt med hjälp av efedrin?

För att jag alltid velat prova allt. Orka vara 85 och sitta i rullstol och tänka ”tänk om jag hade…”. Min pojkvän fick mig att sluta, och jag själv. Jag vill inte förstöra mig själv mer än vad jag redan har gjort.

Om jag kunde spola tillbaka tiden skulle jag aldrig ha provat, nej. Det är inte värt det. Du mår fantastiskt i några timmar, men sedan mår du skit för resten av ditt liv. Det värsta du gjort på fyllan, ta det gånger tusen, plus en ångest som inte är av denna värld.

Råd? Don’t do it. Gå ner i vikt med hjälp av promenader och mindre mat.

Hur ser en vanlig dag ut i ditt liv nu?

Vaknar. Ångest. Stirrar in i väggen någon timme. Åker till stallet, inser att jag inte ens orkar stå upp på benen, ännu mindre rida, åker hem igen, mer ångest för att jag inte orkar rida eller träna, funderar på att åka till skolan men får alltid sådan panikångest att jag inte orkar gå ut. Tänker att jag ska plugga hemma istället men min hjärna orkar inte koncentrera sig. Gå och lägga sig, sätta på en film, stirra på den medan jag väntar på att sömnabletterna ska börja verka.

vad gör du för att bli bättre? bli frisk?

Psykologsamtal och medicinering.

hur går det med dig nu? är du sjukare eller lite bättre??
sluta aldrig blogg! din blogg hjälper mig på ett sätt ;)

Sjukare. Orkar ingenting. Tack så mycket, det är för din och alla andra som känner samma sak som jag fortsätter.

hur mycket väger du nu ?
vad hände igentligen när du blev våldtagen? :(
har du skrivit om det i bloggen och vart isf ?

Vet inte. 45 – 50. Har ingen våg.

Jag var sinnessjukt hög på kokain, så min hjärna fungerade inte som vanligt. Jag blev våldtagen av (här var jag tvungen att ta en lång paus… jag kan knappt skriva ner det) flera killar.

Jag vet inte riktigt… sök på våldtäkt, våldtagen osv i sökrutan här bredvid.

Jag åker bort nu så vi passar på med en frågestund som vanligt!

Fråga vad du vill om anorexi eller poesi eller allt annat mellan himmel och jord. Inget för personligt bara för det svarar jag inte på. Tidigare frågor och svar hittar du här, och svarar jag inte på din fråga så är det säkert för att jag redan svarat på den.

ONE LOVE <3

---

Update: STOPP! Jag är hemma nu. Börjar svara på frågorna så fort jag kan. Kramar!

Tänk på alla storbloggare. Kenza, Stina - Lee, Blondinbella, Carolina Gynning, ja, you name it. Alla har dom bloggtorka och ber sina läsare tipsa om saker att blogga om.

Och själv skulle jag sluta blogga. Se bara hur bra det gick.


Anonyma Anorektiker / Bloggaddicts, here I come.

Under helgen har jag inte sovit någonting, eller ätit någonting.

Igår satte jag på Cream - I feel free, och dansade runt i mitt rum. Jag dansade med stjärnorna, vinden blåste i mitt hår och jag svävade högt upp i luften.

Jag kände mig som lätt som en fjäril med samtidigt stark som en hök. Och jag var en del utav... allt. Varje atom i min kropp tillhörde den här jorden, och jag kunde känna dess fridfullhet, hur hon lugnande viskade i mitt öra. Inte med ord, utan med känslor.

Nu har jag sovit i nästan 10 timmar. Jag känner mig så... HEL.

Kärlek <3