My Ana Life

Hur rik är din familj?

Jag vet faktiskt inte. Jag ser det inte så liksom. Vi har ju så att vi klarar oss.

Umgås du bara med rika överklasstjejer?
Nej, men mest. Min bästa vän är utländsk. Alla andra är dock "överklassstjejer". Och vet du varför? För varje gång jag har haft en "nomal" vän så har dom stulit grejer ifrån mig.

Åsikt om kungafamiljen?

Jag har faktiskt inte träffat någon av dom, men jag "känner folk som känner dom". Haha. Trevliga och väluppfostrade, tycker att dom är bra för Sverige!

Varför flyttar du inte ifrån dina dumma föräldrar? Du har väl råd har jag förstått.
Typ plugga utomlands? Skaffa en helt ny umgängeskrets.

Haha. Ja, du. För att dom bor bra. Och hyrorna på andra hands - lägenheter är inte att leka med där jag vill bo. Och det kan väl vara helt okay, om det innbär att jag skulle komma ifrån mina föräldrar. Men jag har inte hittat något jag gillar ännu.

Hur länge har dina föräldrar varit skilda? Är dom omgifta?

Åtta år. Pappa hittade en ny flickvän men dom skiljdes ganska fort, efter ett par år. Så nu är båda ensamstående (haha, jag tänkte skriva singlar, men det lät så äckligt när man tänker på föräldrar).

Vad har du för stilikoner? (förutom Olsens och Nicole Richie) Vad har du för klädstil? Vart shoppar du helst kläder ifrån?

Jag har inga direkta stilikoner som jag hämtar inspiration från sådär. Jag gillar hur Mary - Kate klär sig, men jag skulle aldrig passa i det. Jag kan gilla det mesta Nicole sätter på sig, därifrån kan jag väl hämta en del. Kate Moss är alltid lika snygg, men återigen så passar det inte på mig. Jag har väl bara öga för det, och så hämtar jag inspiration från mina kompisar.

Jag har väl en ganska "klassisk" stil och jag gillar att shoppa på Louis Vuitton.

Varför knarkar alla som bor på Östermalm?

Inte alla. Men dom flesta. Du skulle nog bli förvånad över hur många som knarkar överhuvudtaget. Inte bara Östermalm... utan dom flesta områdena.

Hur går man ner i vikt fortast på bästa sätt?

Sluta ät.

Kan du inte berätta lite om din mormors anorexi?

Oj, jo, men det kan vi ta i ett annat inlägg, annars skulle det bli för långt. Vad vill du veta?

Har din familj/släkt alltid varit rik eller är ni en sådan där som arbetat er uppåt i samhällsklassserna? Hur mycket pengar spenderar du i månaden?

Jag tror snarare på det första. Det är väl först nu som vi börjat få mindre pengar, om man säger så (damn you finanskrisen). Hm, mindre än vad ni verkar tro. Under 10.000 i alla fall. På personliga grejer alltså.

Favoritländer i Europa?

England, Frankrike och Schweiz.

Vad har du för BMI?
15.

Svälter du dig fortfarande eller vill du gå upp i vikt så du blir frisk?

Jag äter varje dag (i princip) så nej, jag svälter mig inte så. Jag äter för lite. Och nej, jag vägrar att gå upp i vikt.

När jag svälter får jag värsta hunger känslan hur gör du för att motvärka denna känsla ?
Ingenting, faktiskt. Har oftast inte denna känslan. Och annars äter jag eller ignorerar den.

Vad gör du om dagarna har du någn riktigt bra kompis som du umgås med eller var/är det bara pojkvännen som nu inte längre är det?

Är hemma. Tränar, rider. Sitter, stirrar. Hatar.

Längtar du efter att flytta hemifrån? Du skriver ju om svårigheter med dina föräldrar samtidigt som det så klart är bra ekonomiskt att bo kvar hemma om en inte har fast inkomst. Jag är nyfiken på hur dina tankar går kring det.

Ja, det gör jag. Jag har som ambition att flytta snarast. Jag har inte fast inkomst på det sättet, ju mer jag jobbar med företagen desto mer får jag ju. Men senaste jag sade det till min kära mor så flög hon i taket. Jag tror att hon tror att jag kommer att ta livet av mig om jag bor själv. Och det är ju faktiskt en möjlighet.

Trots att du bloggat hemma hos din kille/ex så har han inte hittat din blogg? Alls? Någon gång?

Nej, alltså, jag går ju in på publishme.se (förut, när jag bloggade hemma hos honom). Och jag menar, hur ska han veta vad publishme är för något? Sedan så går jag ju inte in på bloggen när jag är hemma hos honom.

Hur gammal är du?

Typ 20. Ungefär.

Tar du verkligen åt dig det vi skriver till dig? Tänker du någonsin att vad vore du utan oss osv..?

Ja, det gör jag. Okay, inte dom som är mest oseriösa och bara skriver en massa goja, men vissa saker tar. Och när ni skriver gulliga grejer går det rakt in i hjärtat på mig. Jag vet att det låter töntigt, men jag lägger ner så mycket tid och och lust och energi på den här bloggen, och att får höra era åsikter värmer så sjukt mycket!

Ja, antagligen smalare än vad jag är nu.

Varför skaffar du inte bara hjälp? Du vet att allt blir så mycket lättare då ju?

För att jag inte har hittat en bra vårdinrättning.

Jag har länge fått höra av mina läkre på BUP och sjukhuset att jag lider av ätstörningar vilket jag förnekar. Grejen är, att jag vet att jag är underviktig och har gått ner väldigt mycket, men jag är inte nöjd ännu och vill gå ner med. Jag lider av att inte kunna äta vad och hur mycket jag vill men tanken på att behandlas och gå upp i vikt skrämmer mig, hur ska jag göra?
Alla är på mig hela tiden, tvingar mig äta, eftersom jag verkligen inte kan svälja spottar jag ut i princip allt jag äter, jag känner mig så äcklig.
Har du något tips på hur man kan göra? För att bara slippa spotta ut allt man äter, ner i vikt och svälta vill jag fortsätta göra.
Jag förnekade det länge, länge, länge själv. Jag förnekar det fortfarande för det mesta. Jag är inte sjuk! Låt mig vara ifred? Sååå farligt är det inte att gå ner några kilon till, jag är ju ändå så tjock.

Men vet du vad? Det GÖR skillnad. Fem kilo kan vara det som tar död på dig. Jag tycker att du ska lyssna på vad dom har att säga, och ge ditt hjärta och själ till behandlingen. Och fungerar det inte, nej men då fungerar det inte. Men vill du verkligen ha ångest för allt du äter? Vill du ha ett liv? Vänner, pojkvän? Välj då inte anorexin.