Sanna Brådings kloka ord.
Sanna Bråding är en klok kvinna. Kanske en klok kvinna som har gjort en del okloka val, men i grund och botten är hon väldigt smart.
Hon har varit drabbad av anorexi och beroende av droger, och haft extrem prestationsångest.
Här är ett citat av henne:
"Jag har aldrig vart ute efter folks sympatier eller medlidande på nåt sätt. Jag har aldrig försökt få mig själv att framstå som ett offer. Jag har hela tiden sagt att jag står för mina misstag o jag vet att jag gjort fel. Men det jag vill belysa e att det alltid finns ett VARFÖR o en ORSAK till att många hamnar fel i livet! O att dom som lättast dömer ofta saknar en stor erfarenhet själva!
Ju mindre man själv genomlevt, desto lättare e d att se vissa saker svart eller vitt..."
Och det är så sant. Ni som aldrig haft en ätstörning kan inte förstå hur det är. Ni som sitter hemma och aldrig provat något, aldrig gjort något, aldrig LEVT, ni ser allting i svart och vitt. Det finns så mycket mer.
Jag kan säga att det här öppnade mina ögon ännu mer. Jag kan förstå varför ni skriver som ni skriver till mig, om att jag är korkad som inte äter, osv. Men det är inte jag som är korkad. Det är ni som är trångsynta. Ni kan inte sätta er in i en annan människas sits. Ni tror att allting är guld och gröna skogar, eller precis tvärtom. Och jag kan förstå det nu. Men det är inte ni som kommer att komma någonstans, det är JAG, som har levt, som har upplevt, som har varit DÄR, som kommer att komma vinnande ur det här.
Lite fladdrig och lite osammanhängande, men ni kanske förstår vad jag menar? Massa, massa kramar <3
Jag förstår. Jag sitter i skiten, men alla andra bara klagar och säger åt mig att skärpa mig. Lättare sagt än gjort.
Kramar
Hej!
Gå gärna in och kommentera mitt senaste inlägg! Det skulle göra mig glad :D
Kram
Fanny
jag förstår precis vad du menar.
när vi väl blir friska från det här helvetet, kommer vi ha erfarenheter som andra inte har. vi kommer ha förståelse för andra människor. vi kommer vara STARKA.
Ju mindre man själv genomlevt, desto lättare e d att se vissa saker svart eller vitt..."
SÅ jävla sant!
håller med dig till tusen, dom som aldrig upplevt saker vet inte hur det känns !
hatar när folk som inte vet säger, öö du äter inte du är så dum i huvet oo shit :S jobbigt
kram
jag håller med dig... Alla tjatar att man ska skärpa sig o komma igen.. men man gör ju så gott man kan.. hade det varit så enkelt o bara bryta de direkt så hade man ju gjort de.. man vill väl itne lida mer än man behöver... kämpa på.. kram
Åh, jag förstår precis. Det är samma dom som varit med om en dålig barndom (ganska mycket jag). Dom som blivit utfrysna och dom som blivit utnyttjade och kränkta osv. Dom kan det sen, dom vet hur det fungerar och dom lär sig tänka på ett djupare sätt, lär sig läsa personer och lär sig hantera saker och ting bättre. För dom är härdade. Dom vet, för dom har varit där förrut.
Så är det bara. Och jag är, trots alla motgångar och nedgångar det gett mig, glad att jag suttit i den sitsen under många tillfällen. För jag har lärt mig nu, lärt mig se falskhet lättare än vad jag gjorde förr och vad många gör runtom mig.
SÅ SANT. Vartenda ord. Och jag vet, att när du kommer ur det här, så kommer du kanske alltid att vara sargad någonstans i själen efter all smärta du genomlidit, men du kommer att ha med dig något som är ouppnåligt att skaffa för någon som aldrig har levt: Erfarenhet och insiktsfullhet. Du lär dig att förstå, både andra människor och framför allt dig själv.
För att citera Friedrich Nietzche (stavning?)
- What doesn't kill you makes you stronger.
En dag kommer du att vara hel igen, och den styrka jag uppfattar från dig nu, kommer att ta dig precis vart du vill i livet.
Fortsätt kämpa. Du kan klara precis vad som helst!
mm, tycker inte om när folk dömer andra. Man vet aldrig vad de har varit med om och varför de har gjort de val de har gjort. Man kan aldrig helt sätta sig in i en annan persons situation och då tycker jag inte att man ska döma den!
Jag förstår allt. Kan vara för jag har haft vänner som drabbas av anorexia- det är ett helvette att se.
Jag kan inte göra nått annat än att hålla med dig, så sjukt mkt.
hejar på dig vännen!
Vet du en trevlig grej med att bli frisk från anorexi: man blir aningen mindre självcentrerad. Världen är större än du tror.
Sköt om dig.
Skulle vara intressant hur ditt liv såg ut innan du fick anorexia, vad var det som påverkade dig så mkt att du fick det? hur reagerade dina vänner/familj? Berätta gärna.
Det är helt sant! Någon som inte upplevt det kan helt enkelt inte förstå och samtidigt kan man inte säga att det är deras fel.
Jag måste bara få säga en sak... Jag har läst din blogg i cirka ett år nu och jag häpnar över hur otroligt mycket du verkar ha växt. Det vilar en lugnare ton över dina inlägg och jag tycker man ser styrkan lysa igenom på sistone. I början när jag läste kunde jag bara tänka på hur synd det var om dig och hur sjuk du egentligen måste vara. Men herregud, vad du har kommit långt nu! Det är bara så som jag uppfattar inläggen men jag tror att jag kan ha rätt. Fortsätt så!!
Ätstörningar kan få konsekvenser som varar resten av livet, läs aftonbladets artikel om benskörhet hos anorektiker. Kan kanske vara ytterligare en motivation för de som lider av denna sjukdom att göra allt de kan för att bli bättre.
Jag har också mått dåligt, slutat äta, tappat hår....
Men det har väääldigt många andra också gjort.. för att man mår dåligt över saker.. då är det enkelt att ta till maten.. då ser folk runt omkring hur man lider.. man får uppmärksamhet!
Men jag har varit duktig och tagit tag i mitt liv, kämpat och flyttat utomlands.. jag blev lycklig = började äta.. gick upp i vikt! Nu sitter jag här och mår dåligt IGEN hur tjock jag blivit, hur dålig jag är! Och f.r.o.m imorgon skiter jag i att kämpa.. jag vill inte längre.. jag vill vara benig 8precis som jag känner mig innuti).. fy fan!! It´s a never ending story...
jag läser bloggar av så kallade "lyckliga anorektiker". de brukar beskriva sina bra dagar som att de haft det mysigt på stan, shoppat, fixat och haft trevligt umgänge över en cola light...sånt får mig att vilja spy... självförnekelse in i djupaste anoreximärgen. ett låtsasliv som handlar om att låta anorexin vinna till varje pris. för visst känns det underbart att klara en dag till på för lite mat, somna hungrig, vakna smalare. jag vet. det är som en drog. men det är FEGT! urfegt. de här tjejerna är de som du är rädd för att bli, som jag är rädd för att bli. som sporrar den sjuka till att vilja bli frisk. för år ut och år in så är det exakt precis det deras liv handlar om. att uppleva lycka genom att äta en halv skaldjurssallad och fika på en cola light kanske någon enstaka gång i veckan. resten av tiden ägnas åt självhat och svält. i den riktiga världen lär sig folk saker, blir klokare, gör karriär, träffar nya människor. i anorektikerns värld står livet stilla. utifrån ser vi de här tjejerna som vackra, perfekta, snygga och lyckade. vi som sett baksidan vet vad det egentligen handlar om.
din blogg var precis lika dan fram tills inte alldeles för länge sen. du var skitnöjd med att vara en lyckad anorkektiker och krävde inte mer av livet. nu har du fattat någonting. du vill ha mer...du har blivit ursäkta skräckuttrycket "hungrig på livet"...och det är den bästa motorn, drivmedlet och kraften för att bli frisk...
det är så sant! det är bara det som själv varit med om det som VÄRKLIGEN kan förstå! du är så stark och så klok! du är bäst! kraaaaaaaaam
Jag håller med dig om en del, och en del håller jag inte alls med om. Jag tror inte alls de som bara haft det bra i livet inte kommer bli nåt, även de som haft lyckliga uppväxter och relativt problemfria liv kan vara kloka och framgångsrika.
Däremot finns det en viss vishet som bara kommer genom erfarenhet, och just ätstörningar och andra problem kan vissa se som ett tecken på svaghet bara för att de inte upplevt nåt liknande. Det är jävligt lätt för folk att säga att man måste vara en riktigt svag jävel som drabbas av depression, tills de själva sitter där!
har följt din blogg ett tag nu. jag har inte, och känner inte någon (vad jag vet), som har anorexi, så jag vet absolut inte hur det är att ha det, mer än det jag har läst om, och det är inget som jag önskar någon att leva med! men när jag läste detta inlägget så låter det som att du menar att man inte kan komma någonstans i livet om man inte har haft anorexi, eller haft drogproblem. visst kan du, och de andra som har/har haft anorexi förstå personer som är i den sitationen på ett sätt som folk som inte haft anorexi verkligen inte kan, men att säga att ni kommer längre i livet för det tycker jag är fel. det låter för mig som ett sätt att uppmuntra folk att få anorexi för att sen, efter det, kunna göra något med sitt liv.
men jag hoppas att du blir frisk, och att du fortsätter visa upp den negativa sidan av anorexi och andra ätstörningar.
Elin: Nej men oj, så menade jag absolut inte! Vad jag menar är att jag tror att människor som har upplevt en massa eller har haft det svårt i livet och tagit sig igenom det kommer att lyckas bättre med sina liv. Jag tror att man blir med ödmjuk, mer empatisk, och har mer förståelse, vad man än tar sig för.
Jag menade inget illa när jag skrev det här, jag menar bara att folk som har haft det svårt eller har gjort mer saker är lite mer färgrika än dom som bara ser svart och vitt, och lever sina trygga liv och aldrig vågar göra något. Det var det jag menade... haha, förstod du något bättre? =D
Jag förstår EXAKT hur du menar!
Det är så tröttsamt, så otroligt djävla tröttsamt....
men nu är det väl ändå DU som sitter hemma och inte gör något med ditt liv? inte LEVER.. eller har jag fel?
även om du upplever det du gör, alltså upplever ätstörningen, så upplever du inte hälften så mycket som du skulle kunnat gjort om du inte hade den.
nu kanske jag missförstår dig helt, men jag förstår inte riktigt ditt inlägg.. faktiskt. du säger liksom emot dig själv.
så rätt! jag är själv fast i ÄS träsket, men jag ser det inte tyvvärr.. :/
jag tror personligen att många känner igen sig i en ätstörning (speciellt tjejer i dagens samhälle), mer eller mindre, men att många vill att det ska gå att sluta lätt och därför har lätt att uttala sig om saken. Visst, anledningarna till varför man har sjukdomen kan variera men principen är den samma? rätta mig om jag har fel:)
Ha det bra och sköt om dig. du gör det bra, fotsätt att tro på dig själv:) Jätte trevlig blogg, med oftast väldigt intressanta inlägg.
Klart det alltid finns bakomliggande orsaker, men den orsaken kan vara allt från LATHET (ja jag tycker att ätstörda personer kan vara väldigt lata) till uppmärksamhetsbehov eller ja vad som helst.
Och det är ftast friska människor som verkligen "lever", ätstörda är oftast fast i sin lilla bubbla.
Fundera hur reflekterande eller kloka de flesta ÄSbloggar är. Anorexi gör en lite mentalt efterbliven.
/E