Sanningen om anorexia
Jag kan inte sitta här och låtsas. Jag kan inte vara en inspiration till er som vill bli friska när allt jag vill är att gå ner i vikt.
DET är anledningen till att jag inte bloggar så mycket. Jag vill inte ljuga, men jag vill inte heller sitta och säga hur dåligt jag mår och hur dåligt jag äter, när jag vet att det finns folk här som tar åt sig.
Jag KÄNNER i kroppen att jag har gått upp i vikt. Antagligen jättemycket. Jag MÅSTE väga mig, jag är SÅ ÄCKLIG och jag vill ner, ner, NER.
Snälla, säg ingenting. Jag vet att det är fel. Men jag är svag, så himla svag. Förlåt, men jag kan inte...!
är det du på bilden?
Hej på dig.. Tack för kommentaren, jag är med i Stockholmsgruppen här i Sverige.. Bläddrade igenom de senaste inläggen i din blogg och det är svårt att inte bli rörd av dig och det du skriver, Hoppas saker och ting blir bättre för dig, du är så ung och har så mycket framför dig. Hoppas du tar dig igenom det jobbiga! Kram
Du på bilden??
Du måste kämpa...
snälla du, kan inte du skriva en dag hur mcyket du äter. om det självklart inte blir för jobbigt för dig.
Krya på dig.
Jag förstår dig
Men du... Du måste ju få skriva av dig om allt i din anonyma blogg, är det inte det en har dem för? Det är vårt val om vi vill läsa eller inte. Ta hand om dig.
Alla har sina upp och nergångar.
du är i din nergång nu.
Men om du vill bli frisk och leva ett riktigt liv så kan du det.
för du kommer klara det.
det är du som styr.
allt sitter i ditt huvud.
när du tycker du har ätit mycket försök tänka hur lite det är om du jämför med normala portioner.
jag har en kompis som har haft anorexia.
hon vägde 34 som minst,
hon såg hemsk ut. nu säger hon 57 och är frisk. hon kan äta normalt och funkar normalt. visst att det alltid sitter kvar men hon har lärt sig hantera vardagen. nu när hon är frisk så säger hon att hon såg så hemsk ut när hon var som smalast. hon säger att hon hade en tolvåringskropp. och vem vill ha det när man är 18? inte många.
men försök tänk att lite fett är ok. kan tänka mig att du reagrar på ordet fett. jag hatar det också. men vet inte hur jag annars ska uttrycka mig. vet att du kan klara det här. har läst din blogg sen du började. höll på att falla ner men jag förstod vilket helvete det var och du hjälpte mig. hoppas verkligen du förstår det och lyssnar på de smarta saker du ibland själv skriver när du är på "topp". du får gärna svara :)<3
Snubblade in på din blogg för första gången. har själv haft anorexi. Läskigt hur mycket av dina tankar som påminner om hur jag tänkte då. Minns ångesten som kunde slita en i bitar, så kändes det. men ge inte upp, det är faktiskt möjligt att bli fri från anorexin. Våga gå något steg i den riktningen.
Skumma den perfekta mjölken, brygga en espresso, historia osv osv :)
Kram!
Då kommer du att dö, du kanske inte inser hur DÖDLIGT och SKÖRT ett människoliv är? Man kan inte göra exakt vad man vill med en själv, jag tror inte du fattat hur mycket din kropp tar skada, och att du troligen dör ifall du fortsätter..
http://www.expressen.se/halsa/1.1402326/fembarnsmamma-pa-diet-dod-av-vattenforgiftning
Du får aldrig sluta att kämpa..
Vacker bild!
bara fortsätt äta och fortsätt kämpa. blunda för alla tjocka tankar! njut av livets goda. försök :)
förstår dig precis, man blir väldigt svag när man ser ner på sig själv helatiden, och väntar på att man skall bli ännu smalare för att man tror att man kommer att bli lycklig då.
jag vet att du kmr att forsätta kämpa och till slut bli frisk.:)
kisses