The Shining





Wiiiie, jag har precis övertygat min rumskamrat att se The Shining.
Woho, kvällen är räddad. En psykopat, blod och massa adrenalin och skräck. I love it.


BTW, lite kul info, min pappa är en Jack Nicholson look - a - like. Folk säger det jämt. Lite läskigt, huh?

Kommentarer
Postat av: Roscoe

Min pappa är lik Jack nicholsons karaktär i the shining, det är värre...

2010-08-25 @ 22:54:31
URL: http://worriedground.blogg.se/
Postat av: Anonym

Då hade det varit ännu roligare att veta vilken kändis som du är look-a-like av?

2010-08-26 @ 10:46:53
Postat av: Anonym

Det var galet länge sedan jag såg den, den är bra! :)

2010-08-26 @ 17:29:09
URL: http://sunniest.blogg.se/
Postat av: Anonym

uppdatera? :(

2010-08-27 @ 15:58:29
Postat av: s

Jag har några frågor till dig...



Jag är relativt smal. Bekanta säger ibland att jag ser äcklig och sjuk ut. Jag blir väldigt sårad av det, får ångest osv. Men när en snygg tjejkompis som också vill vara smal säger "gud va smal du e", då känner jag mig överlycklig. Känner du igen dig i det? Eller blir du alltid glad oavsett när någon säger att du är tunn?



Jag ser mig inte som smal, bara normalt smal, med hull som jag har ångest över ibland. Ibland tycker jag att jag ser mullig ut och då mår jag skit. Men när folk säger att jag ser äckligt smal ut så får jag panik och tycker jag ser ut som ett skelett och tänker att "jag måste gå upp i vikt så folk inte tror att jag är sjuk". Är det så för dig? Eller ser du dig som fet hela tiden?



Ibland önskar jag att jag bara kunde vara normalt smal och känna mig normal, utan att behöva äta mig upp i normalvikt. Jag orkar inte äta! Jag känner mig äcklig av att äta mycket. Det är egentligen maten det handlar om, inte vikten. Det är maten som är jobbig att trycka i sig.



Jag äter relativt bra, tycker jag iaf. Ibland vet jag att det är för lite, men jag håller mig alltid på en viss gräns. Om jag äter mer än så mår jag så himla dåligt. Men håller jag mig vid gränsen så mår jag bra som en vanlig människa. Jag kan vara onyttig, men då kompenserar jag det genom att äta mindre nästa gång osv. Jag är kinkig med mat, är rädd för att få cancer osv. Undviker tillsatser och allt som har med det att göra. Äter inte kött heller. Det känns som att man kan få sjukdomar av viss mat man äter.



Jag vet att det låter som en dum fråga. Men har jag en ätstörning? Jag känner mig inte ätstörd. Och jag kan väl inte ha anorexi? För jag svälter mig inte...

Jag tycker bara inte om att äta mig proppmätt och känna magen utspänd och låren gnida mot varandra. Men VEM gör det?



Vet att det är långt. Förstår om du inte svarar... Ville bara skriva av mig lite. Det känns som jag är helt ensam med mina tankar.

2010-08-27 @ 22:39:43
Postat av: Tjej 13 år

Jag har själv haft anorexia, men jag bestämde mig för att jag inte ville vara med längre. Jag fungerade inte längre, mina vänner försvann, mamma grät, jag vart rädd för min spegelbild. Jag fick ont. Dem bestämde att jag inte fick vara med på gypan i skolan änds längre. Jag bestämde mig för att jag inte ville vara med längre, och det är både skönt och jobbigt att vara "normal", nästan, jag skulle mer kalla det en besatthet än sjukdom. Men det har skadat för många.

2010-08-28 @ 05:02:33
Postat av: Alexandra

ja vilken kändis skulle du beskriva dig som? / http://celebrate.devote.se

2010-08-28 @ 11:24:34
URL: http://celebrate.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Blogg listad på Bloggtoppen.se