Okay. Aj.
Aj. Ångest.
I svaga ögonblick önskar jag att jag hade en pistol. Få känna den kalla tyngden i handen, för att sedan trycka av. Jag har använt pistoler förut, men efter ett missriktat skott och polisjakt har jag undvikit dom.
Det brinner i kroppen. Jag vet inte riktigt vad jag vill just nu. Antingen supa mig asfull, så jag däckar, eller trycka i mig droger.
Det var länge sedan jag hade sug på droger. Länge sedan jag hade sug på att döda känslor. Nu har det hänt två gånger på fyra dagar.
Jag kan inte andas, och ifall jag försöker tvinga ner luft i lungorna så fylls ögonen med tårar. Klumpen i halsen, ångesten för allt jag älskar, men som jag svikit. Boyfriend, ex Boyfriend, min katt, min häst, mina föräldrar.
I svaga ögonblick önskar jag att jag hade en pistol. Få känna den kalla tyngden i handen, för att sedan trycka av. Jag har använt pistoler förut, men efter ett missriktat skott och polisjakt har jag undvikit dom.
Jag är trött på svält. Jag är trött på ångest. Varför försvinner den inte? Vad ska jag göra?
Kommentarer
Trackback