Road
Okay, jag är lite road just nu. En tjej skrev att jag inte har gått igenom mycket. Vänta nu... va? Inte mycket? Hur kan du veta det? Har jag berätta något om min barndom eller så?
DAMN, juste, jag är ANONYM. Jag berättar ju inte sådana saker.
(Det kanske är därför folk tror att jag tycker synd om mig själv? Ska jag berätta om MIN jobbiga barndom? Nej, jag skiter nog i det. Jag är fortfarande anonym, och ni får tycka vad ni vill om det.)
Update
Jag...
... pluggar teori
... har ångest för att jag är en dålig flickvän
... har inte ätit på hela dagen för vi har absolut INGEN mat hemma, har inte ens MJÖLK så jag kan inte ens dricka te, dricker varmt, äcklig vatten!
... mår dåligt för att jag vill blogga, men hinner aldrig
... springer runt så mycket att jag fick ett sms från mamma nyss: "vart har du hållit hus i tre dygn?"
Ja, fråga mig inte. Inte har jag varit hemma i alla fall!
Körkort
Nu måste jag gå och plugga. Buhu.
Men vill man ha körkort så måste man plugga, tyvärr...
Hörs om en stund, bloggisar!
Permis
Fyfan vad kul!
En tjejkompis ringde precis och berättade att hon har permission (hon sitter i fängelse för misshandel, oups) och vill att jag ska komma hem till henne! Wihooo, fyfan vad kul!
1 år och 7 månader
1 år och sju månader av smärta, lidande, passion, kärlek och lite mindre ensamhet.
Vad ska jag nu ta mig till?
Vad ska jag nu ta mig till?
P.S - Nämnde jag att jag hatar mitt liv? D.S
Fyfan vilken hemsk dag jag har haft!
Vem lurar jag, vaddå hemsk dag? Vilket hemskt liv. Vilket värdelöst liv. Jag bara äter och äter och spyr och spyr och svälter och svälter. Vad fan är det för liv?
Jag har verkligen inget annat. INGET.
P.S - Nämnde jag att jag hatar mitt liv? D.S
Nu har jag sagt det
Att jag vill ha en paus. Men INTE göra slut.
Han har fortfarande inte svarat... nu ska jag gå och lägga mig och dö en stund.
Jag ångrar mig redan...!
Jag suger.
Jag vill skära upp handlederna för att jag är så värdelös. Jag vill bara känna en annan smärta än den jag känner inom mig... jag vill dö, jag vill inte vara här längre, jag vill inte ha det såhär.
Varför är jag en sådan sopa?
Jag ville verkligen döda min pojkvän igår. Jag vill ville få honom att känna smärtan, hur det känns när hela livet rycks ifrån en, hur det känns att bli dödad psykiskt.
Han dödade mig psykiskt, jag ville döda honom fysiskt.
Laxering
Någon mer än jag som får skit (höhö) - ont i magen av laxeringsmedel? AJ, vad ont det gör.
Det blev ingen piercing
Det blev ingen piercing. Istället åkte vi till en av Boyfriends kompisar som precis har fått hojkort och köpt motorcykel... det var faktskt kul, träffade en tjejkompis jag inte har träffat på länge.
Det är bra att koncentrera sig på något annat när man har mat - ångest. Svårigheten ligger ju i att komma på VAD man ska göra.
Det kanske inte blir så farligt med midsommar i alla fall? Jag kan ju alltid röra mig mycket, som jag brukar, och flumma runt och svettas lite. Det blir nog bra.
Midsommar
Vet ni vad som precis bestämdes?
Jag + midsommar + ytterliggare 3 dagar + Boyfriend = tillsammans.
Alltså: jag och Boyfriend ska åka bort med några kompisar över midsommar i några dagar. Vet ni vad det innebär?! FYRA DAGAR MED MASSA MAT OCH INGEN SPYA OCH INGEN TRÄNING OCH MASSA KRAV. Alltså, jag kommer ju fan dö. DÖ!
Jag vet, jag skulle bli bra (frisk), men det här är för mycket. Ingen träning, massa mat och massa krav på att dygnet runt vara trevlig och snäll och glad och normal. I fyra dagar.
UTAN TRÄNING!!! Alltså, jag har redan sådan ångest att det känns som att jag ska DÖ.
Totalt psykbryt och spirande glädje
Hur kan man känna sig så totalt nere för att i nästa sekund känna sig så glad? Jag har varit helt döende hela dagen, totalt ner - deppad.
Och sedan fick jag en idé, som jag och mamma började luska på. Något som kan bli riktigt stort... på riktigt, jättestort. Så nu är jag glad igen, hehe.
Tack för att ni finns, kära bloggisar. Ni lyser verkligen upp min dag, vet ni det?
I feel so alone
Jag är så ensam... jag är alltid ensam, även när jag är med folk.
Jag sitter och skrattar och ler och pratar, men mestadels är det bara jobbigt att vara med folk och jag vill bara hem. Jag orkar knappt vara med Boyfriend, jag svarar inte i telefon när folk ringer, jag orkar knappt svara på sms.
Att rida känns värdelöst, att leva känns värdelöst. Vad är det med mig? Jag är rädd för mig själv... vad är det för fel på mig?
Vad jag känner för just nu
Är att köpa grejer. MASSA grejer. Mest av allt känner jag för en ny väska. Jag tror att jag ska besöka Net - a - porter nu.
Jag är trött på fördomar om mig, jag är trött på hur äcklig jag är, jag är trött på spya, jag är trött på mat, jag är trött på att jag aldrig kan ta det där jävla körkortet, jag är trött på att vara beroende av andra, men mest av allt så är jag trött på mitt liv.
Jag fryser
Jag fryser. Sådär jobbigt frysa, ni vet ända - in - i - märgen - frysa.
Tjock är jag också. Om ni absolut måste veta det, så stod vågen på 53kg. Skrivet med fet text, lika fet som jag.
Tjock, tjockare, Paris.
Jag är arg
Och när jag är arg så har jag sönder saker.
Eller så städar jag. Jag gillar perfektion. Jag ÄR perfektion. Jag MÅSTE vara perfektion.
Nu ska jag städa. Och sedan ska jag kasta lite tallrikar från balkongen.
På söndag...
... tänkte jag väga mig. Ja, jag är nervös utav helvete. Och spänd.
Och förväntansfull...
Confession
Jag har inte vägt mig på jättelänge. Jag vet inte varför, det har bara blivit så. Och nu när jag inte har gjort det på ett tag, börjar jag bli jättenervös.
För jag vet att jag har gått ner. Min mage går liksom... in.
Är det meningen att jag ska bli glad? Ledsen?
Allt jag känner är hopplöshet och tomhet. Jag är helt ensam.
Kan man bli mer misslyckad?
Jag hatar mig själv. Jag tror inte att någon kan förstå... jag står inte ens ut med att vara med min bästa vän i några timmar. Jag tröttnar och vill hem. Vill inte vara med längre, liksom.
Jag har förresten köpt ett par jättefina Replay - jeans. Sjukt fina. Mycket nöjd.
EMMA!
På Torsdag ska jag på VIP kväll i stan, om mitt följeslage inte kan följa med (hör från henne ikväll) så kan väl du följa med istället?
