I väntan på pannkakorna

Estelle, du undrade en sak.
"Jag har en liten fundering. Eftersom anorexia är en sjukdom som gör att man ser sig själv som tjock när man egentligen är jättespinkig undrar jag vad du ser när du ser foton på dig själv? Ser du dig fortfarande som tjock? Och vad skulle du se om någon visade en bild på dig och ditt ansikte var övertäckt så att du inte såg att det var du. Skulle du se hur smal du är då?"


Jag är tjockast i hela världen. Det kommer jag alltid vara. Men eftersom alla andra säger åt mig att jag är jättetöntig som säger så och tar på mina armar och säger att jag är så smal, så antar jag att jag ser konstigt.

Jag hatar att se bilder på mig själv, förutom mina gamla modellbilder. Men då är det ju mer konst, inte så mycket JAG.

Och jag är inte jättespinkig... jag är typ... mullig. Rund, mjuk, välj vilket adjektiv du vill. Äcklig i alla fall.

Sunny side up




Haha, verkar som om hela Sverige har haft ösregn och dåligt väder förutom vi i Sthlm?!
 
Här i stan har det varit solsken och nästan 30 grader (i solen).


Min lärare har försökt förstöra hela min framtid... hon har gått in och ändrat i mina betyg i efterhand, bara för att hon hatar mig så mycket. Vem orkar det liksom?! Och nu när dom är satta, så kanske jag måste dras med typ G:n i ämnen jag hade MVG i!

Sjuka subba. Jag hatar henne verkligen.

En del saker som behöver klargöras




1. Jag är sjuk i en ätstörning vilket gör att jag har en konstigt förhållande till mat.

2. Jag tänker inte svara på dumma frågor som det finns svar på i bloggen, fr.o.m. nu. Jag orkar inte tjafsa med folk som inte kan läsa.

3. Jag vet inte om jag vill bli frisk, jag vet inte hur mycket längre jag orkar ha det såhär. För det är verkligen SKIT att leva som jag gör nu, och jag är sjukt trött på det!

4. Innan ni börjar klaga på att jag är dum i huvudet och att jag är korkad osv, LÄS HELA BLOGGEN. Innan ni säger att jag är anorektiker - wannabee, innan ni säger att jag är sjuk i huvudet osv. För jag orkar inte förklara för patetiska nollor varenda gång. Ni läser ett inlägg och sen tror ni att ni känner mig. Ni läser ett inlägg och har all rätt i världen att döma mig? Nej. Visst, jag kommer publicera era kommentarer, men kommer inte svara på dem längre.

FÖR SISTA GÅNGEN: Jag HAR sökt hjälp. LÄS HELA BLOGGEN. Punkt.

Nadja

Saker min mamma har sagt till mig:

"Du är ett stort misstag"
"Du är cementklumpen kring mina fötter som hindrar mig från att ha ett liv"
"Du borde ju bo på ett jävla psykhem" (Sagt när jag fick ett panikanfall och låg och grät, jag skakade i hela kroppen och hon bara tittar på mig)
"Du är helt värdelös"
"Om man är så äcklig som du är så får man inte bo kvar här"
"Du är så himla lat Anna, du kommer aldrig lyckas med någonting"
"Hade jag inte dig så skulle mitt liv vara så himla mycket bättre"

Bland många saker. Sen kan vi ju lägga till att hon har kastat ut mig två gånger, ignorerat mig dagar i sträck, hällt grus i min säng för att jag hade "sandat ner hallen" (jag var sex), OCH HON STOD OCH SÅG PÅ NÄR MIN PAPPA SLOG MIG.

En gång när pappa hade slagit mig, sprang jag uppför trappan för att komma in på mitt rum och låsa efter mig. Jag möter henne däruppe, hon har ytterkläder på sig. Hon tittar på mig, ser blodet, ser tårarna, och vet du vad hon gör? Hon tvekar i två sekunder, sen GÅR HON UT. Hon klarade inte av att höra det.



Men det är klart, hon är nog ledsen. Ja, det är hon nog. BLI LITE MER EMPATISK SJÄLV


En sak som sårar mig väldigt mycket

image368


Är ni som skriver att jag borde lägga ner min blogg eller ta livet av mig.

Ja, jag har funderat på att lägga ner bloggen.

Men inte för att ni skriver så. Utan för att den här bloggen har vuxit lavinartat på mycket kort tid, och jag vill som sagt vara anonym... tänk om min pojkvän får reda på det här? Hur ska jag kunna se honom i ögonen sedan?

Men det var precis det som fick mig att ändra mig igen. Jag är så trött på att skämmas. Jag är så trött på att alla ska vara likadana. Alla ska se ut på samma sätt, ingen får sticka ut.

Det jag gör verkar reta många. Men det är dags att öppna ögonen. Mörkertalat är stort, det finns så många därute som lider i onödan!


Ortorexi, anorexi, bulimi, UNS, hetsätning.


Och jag tror faktiskt att mitt skrivande kan hjälpa många, för det finns folk som skriver till mig och säger att jag har hjälpt dem.

Och så länge jag hjälper någon, och så länge jag själv vill, kommer jag fortsätta skriva blogg. Jag har inget att skämmas över. Så ni kan sluta skriva det till mig nu.

Fråga till er!

image343

Jag har faktiskt en fråga till er. Ni är ju ganska många som läser den här bloggen nu, och min fråga är hur ni  hittade hit? Var det genom någon annan blogg, genom att ni sökte efter en pro - ana blogg, eller något annat ?

Berätta, jag är nyfiken!

Kontakta mig

Glöm det senaste inlägget (jag har som policy att inte ta bort skrivna inlägg, men glöm det bara).

I alla fall, ifall ni vill kontakta mig om vad som helst, kan ni nu maila mig på [email protected]. Det är väl trevligt? Hoppas ni skickar massa gulliga mail nu !

Close up on me

image227

Hur lång är du? Hur mycket väger du? Kan du sätta ut en bild på dig själv?
Jag är 175cm lång och väger mellan 50 - 53 kg. Jag vet inte om jag vågar sätta ut en bild på mig själv då jag inte vet om det kommer påverka mitt framtida jobb.

Tar du droger eller har gjort? I så fall vilka?
Jag tar inga droger för tillfället. Jag har gjort. Jag har provat allt men det jag gillade bäst var lätt koks (alltså kokain). Dom gångerna jag har tagit det har jag haft så sjukt roligt. Min pojkvän fick bort mig från skiten och det är jag verkligen glad för idag. Man slipper ångest-/panikattackerna i alla fall.

Jag är mest nyfiken på det där med modellagenturen, hur gick det med det?
Det gick väl inget bra... för jag hörde aldrig av mig till dom igen... Tänk om jag bestämmer möte, åker dit och dom tycker jag är för fet? huuuuuuh! Jag måste gå ner MINST fem kilo innan jag vågar.

Tips råd?
Jag gillar inte att tipsa folk till en ätstörning, men ett tips jag tycker är hyffsat "normalt" är att bara äta om man är hungrig. Och inte äta för att man "ska" äta. Och halvera (minst!) portionerna om du äter ute - dom är så SJUKT stora. En portion är lika stor som dina handflator!

Hur gammal är du? Hur gammal var du första gången du spydde?
Jag är 18, fyller 19 (född 1989). Jag var kanske.. 15, 16? Men först nu som det "flyter på" mera. Jag tvingar aldrig mig själv att spy, det kommer upp av sig själv. Tro mig, om jag kunde skulle jag behålla maten.

Har du tänkt någonting om att vilja bli frisk de senaste veckorna?
Jag tror att jag är ganska frisk, eller, jag är frisk när jag är med min pojkvän. Det är när jag är själv som ångesten och allt sätter sig i hjärnan och hjärnspökena kommer fram. Det är klart jag vill bli frisk, vem fan vill egentligen leva såhär... men jag kan inte. För jag tänker INTE bli tjock!! (Och jag vill träffa dig NU NU NU ! haha!)

Har du fått diagnosen: anorexia, av en läkare? Hur mycket vill du gå ner?
Nej, det har jag inte. Jag är för tjock tror jag. Jag vill gå ner till 45, mitt första delmål är 48.

Har du någon kontakt med någon läkare överhuvudtaget?
Nej, räknas psykolog och ungdomsmottagning och skolsköterska? Inte för mina ÄS dock.

Hur mycket vägde du innan du blev sjuk? Är du nöjd med din vikt nu? vad är din inspiraton till att gå ner i vikt?
Jag vägde 69 (BLÄ). Ibland, när jag ser hur min Boyfriend ser på mig. Sen ser jag mig själv och vill typ dö. För mig handlar det inte så mycket om ätandet... mår jag inte bra KAN jag inte äta. Och min önskan om att vara perfekt, och en så liten börda som möjligt för folk... och ju lättare du är dessto mindre börda, eller hur?

Vad är din motivation som får dig att orka fortsätta?
Ärligt talat så vet jag inte. Ibland vill jag bara slå mig fri, men så får jag sån ångest och måste lägga mig ner och stirra in i väggen typ för att jag mår så dåligt. Min motivation är att jag inte vill må dåligt - och det gör jag inte när jag känner mig smal och vacker och ren och tom.

hur länge har du varit sjuk? hur ser du på framtiden? antar att du vill bli frisk, men hur ska du gå tillväga?
Flera år... men först nu som jag har tagit tag i det och faktiskt gått ner mycket i vikt. Jag vet inte hur jag ser på framtiden, vågar inte se så långt framåt... och jag vet att jag vill bli frisk, men inte nu, inte idag, inte imorn... kanske om ett år? Jag vet inte. JAg vet inte ens om jag vill bli frisk, om det betyder att jag ska bli tjock. Då får det hellre vara.

Vad gör du för att stå emot hungern? Jag kan inte somna på kvällen om jag inte ätit. Ge tips!
Dricker något varmt. Dricker något överhuvudtaget - eller så somnar jag inte för det betyder att jag sover natten därpå.


Det där var ju roligt. Hehe. Not.

Nyare inlägg
RSS 2.0
Blogg listad på Bloggtoppen.se