Tankar på nätterna och när man är ensam
Banta - idag?
En sak jag tänker på när jag läser runt på olika bloggar, är att alla börjar om "imorn". Varför inte börja direkt?
Typ, ifall man ätit för mycket, så är det okay att äta ännu mera, bara för att dagen redan är förstörd...?
Tänk på att allt du stoppar i dig innehåller kalorier, och allt du stoppar i dig ökar magsäckens storlek!
Skrämmande bantningsfakta
Alltså! Förstår ni vad sjukt det är! När man är liten ska man inte behöva bry sig om sådant där. Det här är ju LÖJLIGT.
Popularity contest
Haha. Okay, tillbaka till pluggandet.
The question is...
Ballerina... or beanbag?
Schyssta kommentarer...
Och du din lilla idiot med IP: 90.229.228.76, dig kan jag anmäla, bara så du vet. Jag har i alla fall spärrat ditt IP och kommer spärra alla andra datorer du skriver ifrån.
Fyfan vad ni är dumma. Hur FAN I HELVETE KAN NI SKRATTA? Tycker ni att det är kul? Fattar ni inte att det är som att sparka på en döende?
Jag har ANOREXIA vilket gör att jag inte kan äta. Jag vill vara SMAL för jag vill ta liten plats här i världen. Jag vill inte vara en börda för mina föräldrar eller min pojkvän!
Jag mår skitdåligt jämt, men ni går in på min blogg för att SKRATTA. Ni är ju för fan slut i huvudet.
Citat av okänd (tjockis)
"Inom mig lever en mager kvinna som desperat vill kom ut. Jag brukar tysta ner henne med kakor." (Okänd)
Jag tror Nicole lät den smala komma ut.
Du är vad du äter
Haha, sitter och kollar på Du är vad du äter.
Fyfan vilka tjockisar som är med i dom programmen! "En frukost är inte en frukost utan bröd, en lunch är inte komplett utan en macka"
"Aldrig i livet att jag äter sånt där med böner och linser"
Allvarligt. Kom igen, vill dom dö eller?! Och dom har frivilligt gått med i programmet, vad trodde dom själva? Att Anna Skipper skulle säga "sure, ät på Donken så mycket du vill" ?
Meningen med livet
Meningen med livet? Det beror på. Alla som läser / har läst filosofi vet att filosfi - lärarna ofta propagerar för att det inte finns någon mening.
Vad spelar allting för roll? Du är borta, död sedan länge om 200 år. Och om du inte var president så lär ingen komma ihåg dig.
Människan är egoistisk. Vi tror för mycket om oss själva. Vi är rädda för att göra bort oss, vi är rädda för att någon kanske inte tycker om oss. Vi är rädda för att vara ensamma, när vi hela tiden är ensamma.
Kommer inte ihåg vad det är för livsfilosofi, men det är en nisch som säger att ett bra liv går ut på god mat, att umgås med sina vänner och att inte äga något.
Hmm. Bra att jag inte uppfyller något av det. Men i alla fall, nu vet ni meningen med livet. Det finns ingen mening med livet.
Tell med stories so beautiful - give me something to live for
Make love, not war
Remember girls (and boys)
Nicole Richie
Kan ni se anorexia?
Är ni sådär så att när ni ser någon jättesmal på gatan så börjar ni undra? Eller ifall ni ser någon på TV, och så tänker ni "HON har anorexia!" Ni bara vet det, liksom.
Jag känner att jag kan göra så ibland. Känner igen mina ätbeteenden hos många av mina kompisar. Jag ser folks blickar på mina ben (smala människor som glor!). Sådana där smådetaljer, som gör dem till Anas. Det går inte riktigt att beskriva...
Men som exemel, jag och Boyfriend satt och gnabbades om att inte alla tjejer har komplex (vilket han tror), för några veckor sedan. Jag tror att alla tjejer har någon form av komplex.... Våran killkompis flickvän tog vi som exempel, och
Boyfriend sa: "Aldrig i livet att hon har någon form av ätstörning, hon har ju skitsnygg kropp!"
Jag: "Jag VET att hon har komplex för sin kropp (utan att veta, men jag var helt säker, p.g.a. hennes signaler)
Igår fick våran killkompis ett sms från henne där det stod något om att hon höll in magen på sina bilder och att hon "måste gå ner i vikt!!!"
Visst, kanske inte en ätstörning än, men vänta bara. I KNOW THIS SHIT.
Smalare än sin pojkvän
Okay, tänk ett slag nu. Ideal från olika länder, och från förr och nu. Dom flesta tycker ju i dagens samhälle att man ska vara snyggt smal, så att pojkvännen kan lyfta en, eller i alla fall så ska mn vara smalare än honom.
Min tjejkompis som genomgår en ätstörningsbehandling, har fått höra att, rent fysiskt, så SKA DET INTE VARA SÅ. En kvinnokropp SKA vara större än mannens. Alltså, det har en massa med benstome och hormorner och skit, fråga mig inte om exakta detaljer.
Men vem fan vill vara STÖRRE än sin pojkvän?! Jag ÄLSKAR när Boyfriend lyfter upp mig och bär runt på mig utan besvär. Underbar känsla!
Ana poem in the morning
I wish I never came here
I wish this never started
I wish I never knew this pain
I wish i was never exposed to this world
I wish I didn't know the exact calories in everything I eat
I wisk I didn't have to keep this a secret from those I love
I wish I didn't cut myself on the outside, to stop the bleeding on
the inside
Iskalla människor som inte bryr sig
Så vill jag också vara. Iskall, stencool, orka bry sig om ideal. Bara köra sitt eget race!
Fast vänta nu, är det inte det jag gör? Hm
Trött på att bli behandlad som ett barn
Det är det värsta som finns. När vuxna ignorerar en eller stirrar tomt på en och sedan säger något som får en att verka SÅ liten och korkad och dum.
Jag har alltid varit ganska mogen med mitt ordförråd, kunnat föra mig väldigt bra i olika sammanhang. Men det kommer alltid någon person (GAMMAL!) som ska trycka ner en. Och stirra undrande på dom andra vuxna i sammanhanget och undra varför dom lyssnar på den där "lilla - flickan - som - inte - har - en - aning - om - något - eftersom - hon - är - så - liten".
Jag hatar det. (Och mig själv, för jag är tjock!)
Allvarliga tankar om anorexi och bulimi
Jag är ju inte dum i huvudet. Hälften av er (minst!) läser den för att få thinspo. Och på något sätt... gjorde det mig så ledsen.
En tjejkompis till mig blev precis inlagd. Det fick mig att fundera, på allvar. Jag vill inte hamna där som ett kolli och inte fatta att jag är skitsmal. Det vill jag faktiskt inte.
Jag vill inte ge er thinspo. För allvarligt, alla ni som läser den här bloggen, ni vet inte vad ni ger er in på. Det suger, alltihop av det. Adrenalinkicken man får när man inte ätit på en dag, hur den växer och blir starkare för andra dagen, hur man alltid är så äckliga jävla otrevlig mot alla runtomkring en... ångesten när man ätit, toaletten, spya i ansiktet och håret, att aldrig orka göra någonting, att inte ens kunna lyfta en sadel, att man sårar dem man älskar...
Boyfriend bad på sina knän idag: "SNÄLLA Paris kan du inte äta något med mig, du är så himla mycket trevligare när du äter, och allvarligt vet jag inte hur mycket längre jag orkar med ditt humör."
Vem försöker jag lura? Avundsjuka blickar, känslan av att man kan besegra världen när man svälter, den där UNDERBARA känslan av lätthet, när man nästan svimmar, känslan man får när kläderna glider av, känslan av kontroll, känslan när vågen visar mindre dag för dag... Åh. Att vara stark. Att vara perfektion.
Alla har dåliga perioder
"Postat av: K
Många av oss med kroniska ÄS varvar bra och dåliga perioder. Själv klarar jag inte att svälta mer än ett halvår åt gången, sedan är det svårt att kontrollera ätandet ett tag framöver(kroppen känner sig hotad och utsöndrar hormoner mm som gör att du blir fruktansvärt hungrig och lätt går upp i vikt-det beror alltså inte på dålig karaktär och behöver inte vara mia heller, utan är en fysisk överlevnadsreaktion). Vad du gör, spy inte och försök undvika att hetsa fullt ut! Enda sättet att minimera viktuppgången är att träna hårdare än under svältperioderna, och se till att det du äter inte är så fettbildande (som grönsaker, magert protein, läkerol, havregröt mm). Måste du äta vanlig mat så ta bara litet och ät sallad till. Har du ätit för mycket så är det hårdträning som gäller. Det är svårt att undvika att gå upp ett par kg under en dålig period, men med en smart strategi så kan du klara dig undan värre resultat än så. Och om du är funtad som jag så blir det lättare att inleda en ny svältperiod nu när det blir ljusare och varmare..."
"K", du förgyllde min dag. Jag tror jag älskar dig. Haha, störd jag är?